\"Gästbloggare\" - Pappa Hydén

Ja, ni läste rätt. Dagens gästbloggare (eller vad man nu ska kalla det) är ingen mindre än min egen fader. Han ville av någon anledning väldigt gärna dela med sig av sin alldeles egna Mando story. "Jaa... why not? Du kan ju göra ett försök iallafall" tänkte jag (utan särskilt höga förväntningar). Så, mina damer och herrar, pojar och flickor, gamla och unga, här har ni en Mando story à la Pappa Hydén:"Manu Chao?" "Nej pappa, Mando Diao!" "Heter dem verkligen inte Manu Chao?" "Nej, Mando Diao""Jaha, mamma lyssnar iallafall på Manu Chao", tänker jag vidare och samtidigt förutsätter jag att nu drabbas jag av något svårtillgängligt såklart som allt annat min dotter lyssnar på. Men se, där hade jag gruvligt fel. "Pappa, lyssna på detta", var en ständig uppmaning från Emilia under ett antal månader. Detta var väl några år sen. Tänk er ett intensivt arbetsliv som Marknadschef, tre barn, fru, försök till egna aktiviteter och samtidigt vara den tålmodige fadren som ställer upp i alla lägen. En självklarhet samtidigt som det är rätt gott att få en stund helt för sig själv framför TVn och bara koppla bort allt genom att exemplvis njuta av en högkalibrig fotbollsmatch. Nå iallafall, som den tålmodige fader jag är fick jag åtskilliga gånger snällt räta på ryggen i soffan, böja fram mitt huvud och få ett par hörlurar satta på öronen. "Mando Diao!"Hmm tänkte jag, det här har potential till något jag skulle kunna tänka mig att lyssna in mig på. Dessutom kunde jag ju inte undgå att förstå hur frälst min älskade dotter blivit. Mando Diao! Planscher, CD, DVD, planscher, stickers, hemsidor, konserter live på webben, planscher, stickers o.s.v. Tanken slog mig direkt att det verkligen kunde bli häftigt om vi hittade ytterligare en gemensam nämnare i musiken. Efter ett flertal "Pappa, lyssna på detta" började verkligen musiken fastna. Fan, detta är riktigt bra (här hade jag egentligen tänkt att dra paralleller till andra bra band men väljer att avstå, Mando Diao till ära). En annan viktig aspekt på det hela är definitivt den kultur och identitet Mando representerar. Jordnära killar från Dalarna som gör riktigt bra musik. Inget flamsande och inget påklistrat. Viktiga kriterier för mig. Alltså, det tog således inte speciellt lång tid att verkligen fastna för detta band som frälst min dotter, gett henne schyssta förebilder samt otroligt bra och trevliga kompisar. Jag var på Mandos konsert i Lund i våras och det var verkligen så coolt som min dotter påpekat ett antal gånger. Även min bror och hans son, d.v.s Emilias farbror och kusin var med eftersom Emilia också verkligen öppnat deras sinnen och fått dem väldigt intresserade av detta Mando som hon pratat så mycket om. Min bror, som hela sitt liv avgudat Beatles och självlärt sig gitarr. Det var ju gjutet att han också skulle med. Konserten var helt fantastisk! "If I don´t live today" i poetisk tappning som verkligen berörde enormt."GLORIA" och "Dance with somebody" var riktigt gott. Hela konserten faktiskt. Jag njöt inte bara av musiken. Utan även av att min dotter var 15 meter längre fram med sina polare och rockade loss. Go känsla. Den totala euforin uppstod emellertid först när basisten Carl-Johan helt plötsligt tog av sig sin jacka och visade upp sin MFF-tröja. När jag förklarade för Emilia hur häftigt jag tyckte detta var så tror jag att hon sen dess förstår att fotboll, Zlatan och MFF är vad Mando Diao är för henne. Nästan...Ja, jag måste ju faktiskt erkänna att jag, efter att ha läst igenom det hela kommer på mig själv med att sitta och småle lite, haha. Så, där har ni, min pappas historia om hur han upptäckte Mando. Med lite hjälp av mig. Haha. För övrigt hoppas jag att alla som hade lov förra veckan hade ett bra sådant! Mitt var helt okej! Och nu är det nya tag i skolan som gäller. Men vet ni vad? Håll ut, för om två veckor är det fanträff. Hoppas ni har anmält er så att vi ses där! Lots of love, Emilia._____________________________________________________________________________________________Yep, that´s right. The guest blogger of today is none other than my own father. For some reason he was very eager about telling you his very own Mando story. "Well... why not? You can at least give it a try" I thought (without any higher expectations). So, ladies and gentlemen, boys and girls, old people and young people, here you have a unique Mando story à la Hydén:"Manu Chao?" "No dad, Mando Diao!" "They´re really not called Manu Chao?" "No, Mando Diao""Hmm, at least mom is listening to Manu Chao", I´m thinking and at the same time assuming that this is yet another odd thing that I will never understand. But you see, there I was terribly wrong."Dad, listen to this", was a constant request from Emilia for several months. This was a few years ago. Imagine a daily life as a hard working Marketing Manager, three children, wife, attempts to your own activities but at the same time being the patient father who is always there. Obvious of course although it is quite nice to have a moment for yourself in front of the TV and just relax to a great football game. Well anyway, as the patient father I am, I had to several times nicely straighten up from the couch, bend my head forward and get a pair of headphones in my ears. "Mando Diao!"Hmm, I thought, this has the potential for something I would consider myself to listening to. More than anything, I could not help to understand how fond my beloved daughter had become. Mando Diao! Posters, CDs, DVDs, posters, stickers, websites, concerts live on the web, posters, stickers, etc. The idea struck me immediately that it could really be cool if we found another common interest in music. After several "Dad, listen to this" the music began to really get stuck. Damn, this is really good (here I had actually planned to draw parallels to other great bands, but I choose to not, Mando Diao to honor). Another important aspect of it all is definitely the culture and identity Mando represent. Down to earth guys from Dalarna who makes really good music. No faking and nothing "stuck on". Important criteria for me. Therefore it didn´t take very long to really like this band that pleased my daughter so, gave her nice role models, and incredibly good and nice friends. I was at Mandos concert in Lund this spring and it was really as cool as my daughter pointed out a number of times. Even my brother and his son, Emilia's uncle and cousin were there since Emilia also really opened their minds and got them very interested in this Mando that she had talked so much about. My brother, who had adored Beatles all his life, and taught himself to play guitar. Of course he was gonna come too. The concert was absolutely fantastic! "If I Do not Live Today" in a poetic version that really touched me deeply. "Gloria" and "Dance With Somebody" was really awesome. The entire concert actually. I not only enjoyed the music. But also by the fact that my daughter was 15 meters in front of me with her buddies rocking. Go-feeling. However the total euphoria occurred when the bassist Carl-Johan suddenly took off his jacket and showed off his MFF-shirt (Malmö FF, Swedish football team from Skåne). When I explained to Emilia how cool I thought this was, I think ever since then she understands that football, Zlatan and MFF is what Mando Diao is for her. Almost ...I have to admit that after reading the whole story, I can´t keep from smiling a bit, haha. So, there it is, my dad's story about how he discovered Mando. With a little help from me. Haha. Lots of love, Emilia.