TANKSPRIDD I VÄXJÖ

      Det är oktober månad och jag förstår verkligen inte vart dagarna tar vägen. 7 veckor har jag bott i Växjö och dessa veckor har varit helt fantastiskt bra. Träffat underbara människor varje dag och helgerna består för det mesta av god öl och mat. En sväng till deluxe varje vecka har det minsann också blivit. En människa som mig behöver alltid ha folk omkring sig, vare sig vi pratar med varandra eller bara sitter i ett varsitt rum. Vetskapen om att det finns någon i närheten gör mig trygg och varm. Känslan att slippa prata med sig själv när du behöver få svar på det där du grubblat över hela dagen. Det behöver en människa som mig och jag gillar det. Men ibland kan till och med jag tycka det är skönt med en stund i det fria för sig själv. Denna oktobersöndag fick jag tag på en korg och gick ut för att pallra äpplen. Vad äpplena skulle resultera i hade jag inte någon tanke på då. Där jag gick och tänkte på oändligt många saker log jag för mig själv. Fast de människor som gick förbi mig trodde nog jag var i en annan värld för stunden och det var jag. Slöt mina ögon och snurrade ett varv med mina äpplen i korgen. Luften är frisk att andas in och trots att jag försöker komma på ett sätt att få jobb här uppe, som börjar trycka lite på mina tårkanaler, så tänkte jag att det löser ju sig. Det är lite frustrerande att inte få in några pengar men det är bara att kämpa och jag satte mig själv i den här sitsen. För att låta timmarna gå om dagarna gör jag det här. Plockar frukt, bakar och får inspiration av mina vänners vardag!   Äpplena resulterade i en paj och den smakar ljuvligt. Vår allas bästa Josefine kommer hem ikväll efter en vecka i Bodrum, Turkiet. Hon ska få ett varmt välkomnande med paj och te!   Trevlig söndagskväll.