Specialisundersköterska- Ögon

Hur är det att jobba som en ögon-specialistundersköterska? Bortsett från det grundliga ögonmätningar som man tar hos exempelvis optiker så tar vi även oct, ögonbottenfotografering samt synfältsundersökningar. Man jobbar tillsammans med en läkare och så försöker man ”synka ihop” på något vis. Vi utför mätningarna och allt det, medans läkaren diagnoserna och så vidare. Man behöver kunna ögats anatomi, ögonsjukdomar och dess symtom för att fullgodogöra en undersökning för ibland står det inte alltid vad som bör undersökas i journalen. Ibland kommer det in en akutbokning med en helt ny patient som inte har varit hos oss tidigare och då måste man som undersköterska ställa lite frågor för att förstå vad patienten upplever för besvär så vi kan utföra rätt undersökningar. Jag tyckte detta var lite överkurs för en uska, om jag ska vara ärlig. Det märks att en hel del av det ansvarsområde har utvecklats genom åren då dessa arbetsuppgifter ska utföras av optiker och alla unskor inom den branschen ska stötta vid operationerna.Vi har två olika operationer, vi har externa operationer dvs pol op och så har vi interna operationer vilket är gråstarrs op. Pol op fokusområden är hängiga ögonlock, upplyftning, vagel och så vidare. Det är inte en skönhetsoperation som många kan anse, utan snarare för att det stör patientens synfält. Där får man som uska även operera tillsammans med läkaren och inte bara assistera genom material dock är det väldigt blodigt. Vissa patienter kan blöda väldigt mycket medan vissa blöder inget alls. Det äckligaste jag vet hittills är nog vagelborttagning. Lite svårt att gå in i detalj då man måste fysiskt vara på plats för att förstå.Gråstarr op går mer in på djupet. Man förstör det grumliga linsen genom ultraljud och sedan för man in en konstgjord lins. Som uska så förbereder vi salen (och eftersom man har op efter op måste man vara snabb på att ta bort allt och fylla på igen. Detta gör jag medan läkaren opererar) med material inför operationen. Ibland kan saker och ting uppstå helt oplanerat och då blir saker och ting väldigt spänd. När läkaren har skärt upp ögat och patienten hoppar till så kniven kommer åt på fel ställe som orsakar en enorm blödning så är det inte sjuksköterskan som kan hjälpa till med något, utan det är vi som behöver veta vad som bör göras. Man har inte tid att stå i chock utan man måste agera med att ge material som används när saker och ting går fel. Sjuksköterskans uppgift är att assistera läkaren med annat material som är en aning avancerad och eftersom vi är dom ända som är osteraliserade så är det vår uppgift att fixa det.Vi hade en patient som tog Waran tabletter, vilket är blodförtunnande och den patienten hade inte sagt något till oss om det. Läkaren hade inte heller kollat in läkemedelslistan på patienten (ingen är perfekt, men det kunde ha lett till grova komplikationer), sen är det allas fel inte bara läkarens (dock måste jag säga att det var min andra dag utan att kunna något överhuvudtaget). Och den patienten började blöda så halva ögat blev täckt av blod och som tur så hade vår flera års erfarna läkare räddat situationen och agerat väldigt snabbt. Jag tror nog att det var då jag insåg hur snabbt det kan gå fel och hur mycket vi undersköterskor har som ansvarsområde.Vi steriliserar även de använda materialen, men det ska jag inte gå in så mycket på då jag måste runda av. Jag har lärt mig enormt mycket. I början sa många på arbetsplatsen att man inte har tid att arbeta patientnära för saker och ting kommer att gå snabbt, men jag har insett att man faktiskt kan jobba snabbt och effektivt samtidigt som man är patientnära. Många på arbetsplatsen kan enligt mig anses vara apatiska och min största rädsla är att bli som de. Inte för att det är fel eller dåligt, men man vill inte stänga av sin empati och bli ”öm” för då tappar man helt enkelt syftet med omsorgsarbete. Hursomhelst så var det lite av vad jag gör på arbetet. Jag ser fram emot mina utvecklingsmöjligheter!