☀ ☀ ☀ ☀ ☀ ☀ ☀ ☀ ☀ ☀ ☀ ☀ ☀ ☀ ☀

Efter att Wendelsbergstiden slutligen var över och innan sommarjobbslivet började hade jag nästan två veckor asbra semester. En del i den var att jag och Mattias en felfritt solig junidag svängde förbi hål-i-väggen-bageriet i Majorna, köpte med oss croissanter och fluffigt bröd och satte kosan mot kusten. Till Grebbestad, en av de där säsongslevande vykortsidyllerna som kolliderar lite med en air av världsfrånvändhet, sommarkommers och dräggfestande. Ett superfint men också lite besynnerligt ställe. Vi fick låna Johan från Fengans lilla tokgulliga fiskarstuga med lågt i tak som nästan växte ihop med klipporna utanför. Den lilla tiden vi spenderade där var lite såhär:  Vi handlade en massa mat, ost, fisk och melon och gjorde oss hemmastadda i det lilla huset. Typisk söt stugdetalj.  Mer av den sorten.  Det var redan någon där.  Mattias.  Syréntid.  Vi åt sommarmat med smör- och dillslungad färspotatis, varmrökt lax, cocktailtomater, gräddfil, fräs på selleri och vårlök, bröd med gruyère. Att få sitta ute och äta sådant här, alltså det är faktiskt helt otroligt bra och lyxigt. <3  Vi promenerade på båtbryggor  Sedan blev dagen kväll och vi gick till en båt där en fick krypa nerför en stupbrant stege ner i kabyssen (kabyssen, right?) där det fanns en snäll gammal servitör som serverade oss fint vitt, närbryggt öl, vitlöksbröd med tillhörande fisknät (vi var ju trots allt vid havet), matjessill och informerade oss om att det var sillens dag idag.  Och vi fortsatte kvällen i det goda livets tecken. (Till saken hör att vi åt upp nästan precis allt av de här relativt stora ostarna på vår en och en halv dag i Grebbestad. Gillar ost.)   Kvällens utmaning var detta. Ostron. Denna hipstermedaljong som alla k00la vurmar för. Machoinstinkten i mig beordrade mig att göra. Och. Alltså. Mycket märklig upplevelse. Som att vara intim med en manet och konfonteras med någon typ av urkraft. Så mycket salt och slem going on. Jag är definitivt inte frälst, men det var tveklöst en intense upplevelse. (Och jag tog åt TVÅ! Gränslöst stolt.) Morgonen efter gick vi till ett café/konditori som Johan tipsat om, cirka trettio sekunders promenad bort. De hade frukostbuffé med våfflor där en fick ta hur mycket som helst - en helt och hållet bra idé. Så det gjorde vi. Åt oss fyrkantiga på smörgåsar med saltgurka, ost och sallad, löskokta ägg, gräddiga våfflor och kaffe. Det var så himla varmt och en väldigt fin morgon.  Sedan åkte vi en liten bit utanför till havet. Där växte det en massa trift som ju är en så väldigt fin och kärv blomma.  Klippor, hav, spana efter sälar, sola, hänga, hångla.  M. Kolla, fina de är.När vi kände att nu börjar nog solen bli farlig åkte vi till Den Mest Kaotiska Loppisen. Det var typ tio små olika hus på en gård, fullständigt belamrade med saker, alltså det gjorde på riktigt ont i ögonen av att försöka ta in allt. Om någon har läst Hattjakten av Sven Nordqvist (creddig referens, yes) så var det precis så plottrigt och vimmelkantigt. Jag köpte i alla fall en strykbräda för det har jag behövt hur länge som helst och Mattias hittade ett par snygga New Ordersinglar.  Sedan var det absolut dags för langos och mjukglass och jag var tvungen att göra en parafras på omslaget till den här fabulösa låten.Snart kände vi att vi fått ett utmärkt koncentrat av klippor kust och salt luft, så vi låste den vita stugan och lämnade det lite skeva paradiset bakom oss. Oh det var ett mycket fint dygn (lite mer till och med).