-

Jag upplever att jag är en person som i regel har lätt för att prata om saker. Jag har alltid varit väldigt öppen om min ångest bland annat. Men när det kommer till det här.Min ätstörning. Då fryser jag till is.Jag tror aldrig ens att jag sagt det ordet högt någon gång. Jag har velat prata om det så många gånger. Så länge. Försökt hitta tillfällen att berätta för människor. Försökt få orden ur munnen. Men det går inte.Rimligt va, att då skriva ut det på sin blogg? Saken är ju den att jag vill vara öppen. Jag vill prata om det.För det lilla jag faktiskt pratat om det har varit till stor hjälp när det kommer till min egen läkning, och att andra varit öppna med sin problematik har varit min räddning i de mörkaste stunderna på den väldigt tuffa vägen mot ett tillfrisknande.Och även om det känns otroligt utlämnande och kräver väldigt mycket av mig så känner jag att om jag har möjlighet att göra den skillnaden för en annan person där ute.En enda person.Så är det värt det.Därför kommer vi nog att prata en del om det här framöver.Läskigt va?