Tankar just nu

Då jag kom till Åbo förra lördagen var det härligt väder. Åbo hade vaknat till liv igen, det satt fullt med människor vid ån, på åbåtarna och på uteserveringarna. Åbo på sommaren är ljuvligt, det är som en helt annan stad än vintertid (även om Åbo också vintertid är fint). På samma gång som jag fick omkring och njöt av att andas in den varma luften och såg alla glada ansikten så kände jag en rejäl ångest och lite panik. Jag har mindre än en månad kvar i Åbo, i staden jag älskar och trivs så bra i. Att jag sade upp lägenheten var både logiskt och realistiskt det bästa beslutet, och trots att jag trivts jättebra i lägenheten så är det inte den jag kommer sakna. Det är Åbo som stad som jag kommer sakna mest. Hur det är en passligt stor stad, man kan ta sig överallt gående eller med cykel, bussarna går bra, hamnen och havet finns nära, det finns bra naturområden och här finns precis allt man behöver. Efter att jag känt den ångesten så fortsatte tankarna såklart att snurra. Vad vill jag egentligen göra, var vill jag bo, vad vill jag jobba med? Jag vet inte är svaret. En del av mig vill settle down, veta att "här är jag nu", medans en annan del av mig vill släppa allt och åka iväg på en långresa, tror en del av mig lite vill fly allt ansvar helt enkelt. Att börja jobba känns också lite som att sätta stopp för resedrömmarna? Om man har en fasttjänst (man får ju drömma) så har man inte möjlighet att åka iväg tre månader när man känner för det. Men man behöver ett jobb för att ekonomiskt kunna åka iväg på resa överhuvudtaget. All these questionmarks... Men jag tror nog det kommer bli bra, jag vill verkligen lita på det! Det mesta har en tendens att lösa sig till slut, även om det känns osäkert. Eller hur? - Ama