if you love me like i'm glass, maybe i will break as such

Det är torsdag morgon och andra morgonen i rad som jag vaknar utsövd innan klockan 08.00. Det känns supermärkligt att vakna tidigt och vara nöjd med att vara vaken. Att glatt gå upp efter en kvarts catch up i twitterflödet. Att marschera iväg till det gudsförgätna gemensamhetsköket jag kallar delvis mitt. Det! Det känns jättekonstigt och samtidigt väldigt härlig, förstås. Idag ska jag öppna i butiken där jag jobbar, vilket innebär att jag slutar vid 15.00 i eftermiddag. Och då ska jag gå hem och... Tvätta! Yes! Så kul! Sen försöka laga mat med alla ingredienser jag inte har i min kyl/mitt skafferi/min frys pga extrem pankhet! Men! Jag ska inte klaga. Solen skiner ännu en dag, Deportees senaste singel är underbar, ikväll är sista kvällen jag behöver sova ensam på väldigt länge, mitt nyinköpta kaffe är helt okej (men när ska jag lära mig att inget går upp mot Zoegas 'Intenzo' och således sluta experimentera vid kaffehyllan?) och mina skavsår har läkt ihop ganska bra, vilket innebär att jag kan promenixa till jobbet. Vilket i sin tur kräver att jag sminkar mig ungefär nu. För snart måste jag traska ner mot Västra Skogens centrum, och sen Pampas Marina, och sen över till Kungsholms strand, och sen upp till Västermalmsgallerian och mysigaste jobbet mitt. På återseende!