popagandahelg och skolstartsmåndag

Hallå! Vill ni veta vad jag gjort på senaste? Om ja, läs vidare. Om nej, inte. I fredags så var det Popagandadags för mig och min korsordsälskande pojkvän, och till festivalkompanjon hade vi världens bästa Rebecka! Festivalfredagen bjöd på lite Tove Styrke, James Blake, lite Jungle, Bob Hund och, bästa av allt: Robyn och La Bagatelle Magique. En fantastisk jäkla spelning och en fantastisk jäkla dag överlag. Solen sken, jag åt svingod banh mi med tofu (för första gången i mitt liv) och drack iskall öl. Dessutom är det en sådan otrolig ynnest att få umgås med människor som dessa två på bild nedan. Vi blev världens bästa lilla festivaltrio (som alla ville kissa, äta, dricka öl och/eller dansa ungefär samtidigt!) På lördagsmorgonen ringde mitt och Sebastians alarm vid åtta på morgonen. "Varför då?" kanske ni undrar då, och då svarar jag: för att jag och Sebastian skulle göra dumplings och sedan också äta dumplings tillsammans med Rebecka. Så, vi drack lite kaffe och promenerade sedan ner till mitt livs värsta matbutik (Coop i Västra Skogen - get a grip, tack) och inhandlade lite viktiga grejer så som ingefära, chili, champinjoner och daim. Och sen gjorde vi dumplings! I timmar! Det tog så jäkla lång tid! Men det var det värt för det blev så himla gott!Efter det drack vi öl, cider och amarula utanför festivalområdet och gick in lagom tills det att Amason skulle spela. Fantastiskt. Sen såg vi lite Shout Out Louds, och sen efter det slutade tyvärr festivallördagen, trots att det var tre akter till jag verkligen ville se. Anledningen till att vi slutade festivala så tidigt var just att vi så himla gärna ville se Deportees (att de blev bokade var anledningen till att jag ens köpte festivalbiljetter), vilka skulle spela på Debaser Strand (dvs en bit från festivalområdet). Vi hade jagat biljetter till spelningen hela dagen, utan större framgång, men ville ändå hoppas på att vi kunde ta oss in på något annat vis. Men det gick inte, såklart. Istället drack vi starka drinkar och många öl vägg i vägg, och efter ett tag traskade jag och Sebastian hemåt. Och på söndagen grät jag när jag hörde hur bra Laakso spelat och hur fin Seinabo Seys konsert varit. Men, jag är ändå nöjd. Såklart. En kan inte vara något annat när en får lyssna på bra musik, vara i solen och dricka öl, tänker jag. Igår började Genusvetenskap II, förresten, och detta med kursbeskrivande ord från lärarna som "intensivt", "matigt", "tidskrävande" och "men kul ändå". Så, vi får se hur det blir. Jag ska försöka att inte jaga upp mig så mycket. I övrigt är allt precis som vanligt, som det var innan denna magiska sommar började, det vill säga. Min pojkvän bor i Uppsala, jag bor i en korridor där mina korridorspolare tydligen inte drar sig för att stjäla en hel förpackning Ben and Jerrys-glass ur mitt frysfack och alla mina kläder är hiskeligt fula. Men, det känns nog bättre snart. För det som också består är en underbar pojkvän i Uppsala, världens finaste Stockholmsbästisar och smarta, bra klasskompisar.