”Du tog slut tillsammans med 2016”

”Du tog slut tillsammans med 2016”

Det är nyårsafton och jag väljer musiken

Jag har gjort spellistan ikväll och den är perfekt, men någon går hela tiden och byter. Stänger av Kanye West och Miike Snow och Beyonce och Movits och byter till något slätstruket, något tråkigt. Jag byter tillbaka. Den här kvällen är i min regi, den här kvällen ska utspelas till mitt soundtrack. Ingen får störa nu, för ikväll börjar jag bestämma. Efter ett år som kretsat runt ett beslut som inte var mitt är det äntligen jag som står för takten.

Klockan visar att det bara är en halvtimme kvar tills allt är över och ur högtalarna frågar Veronica Maggio vad man ska göra för att komma före kön till trädgården en fredag när någon mörkhårig och söt kommer fram till mig.
”Bra lista det här” säger han och kollar mig i ögonen och tar en klunk av sin öl.
”Tack, det är jag som gjort den”
”Jag vet”
Han ler och han har smilgropar och jag känner hur det fladdrar i bröstet för jag har äntligen börjat känna igen. När låten går in i sista refrängen vet jag vad han heter och vem han känner och då kysser jag honom mot väggen. Nu börjar det nya, nu ska jag tänka på någon annans nyckelben.

När vi räknat ner på taket och de första fyrverkerierna lyser upp den nattsvarta himlen tar han tag i mitt ansikte och hånglar upp mig. Jag kysser någon annans läppar de första sekunderna av det nya året och inget annat spelar längre roll. Allt gammalt, allt som hängt i tunga kedjor kring min hals blåser bort tillsammans med röken från pyrotekniken som får våra trumhinnor att skaka, det finns inte längre. Du finns inte längre.

Tiden går och några Maggiolåtar senare sitter vi i en taxi och han håller min hand och kysser mig på halsen och jag säger åt chauffören att höja för även radion spelar min musik ikväll. I hans säng tar jag av honom kläderna och kysser honom på smilgroparna och bröstet medan han lägger handen på min ländrygg och vi smälter samman. Jag somnar med en söt och mörkhårig pojkes arm över min nakna överkropp och jag har inte tänkt på dig en enda sekund för nu är din kvot av min tankekraft över. Du fick året som gått, men nu är det jag som lägger låtar i kö på en lista där det inte finns några spår av det som varit, bara av nytt. Bara av mig.

På morgonen äter vi frukost och jag får ett telefonnummer och en kyss. På bussen hem sätter jag på spellistan igen och lägger till den mörkhåriges favoritlåt som han spelade när vi låg andfådda och nakna bredvid varandra. Jag bestämmer nu, efter ett år som kretsat runt ett beslut som inte var mitt. Ett beslut som förändrade allt som jag visste och som fick personen som var jag en gång att smälta bort i takt med slasket utanför fiket där du sa att du inte längre var kär i mig.

Efter ett år av spontana fyllor och rökmoln ur lungor som förut kunde springa en mil under en timme men som numera bara ville bli andfådda av dans, andas i främmande människors nackar vars namn bara var en parentes och aldrig stanna för att känna efter om det som kändes i brösten var på riktigt eller om det bara vinet. Efter ett år av katastrofer och hat och krig som kommit i skymundan alldeles för många tankar på nyckelben tillhörande en pojke som inte villa kyssa mig i mungipan längre fast än jag ringt och tiggt om bara en till, bara en sista alldeles för många gånger. Det året tog slut igår kväll medan en ny tunga rörde min.
Jag tar vid nu. Jag bestämmer musiken.

Text av Lova Rudin