”Så många tårar du slösat, så mycket smärta”

Du har lämnat dig helt öppen för honom att ta, krafsat ur ditt hjärta och gett det till honom i det finaste silkespapper du kunnat hitta. I flera år har han tagit emot ditt sköra hjärta och du tror att denna gång är den sista, denna gång kommer allt bli bra. Men om och om igen slänger han det på marken, stampar på det, fimpar den som en död cigarett. Efter honom går du och plockar desperat upp bitarna, försöker tejpa ihop varje liten bit bara för att du ska kunna ge bort det igen.

Så många tårar du slösat, så mycket smärta.

Ni har inte setts på år, helt plötsligt står han där. Bland alla berusade lyckliga människor på ett svettigt dansgolv så ser du honom, och allt du gjort för att slippa känna sådär igen är som bortblåst. En liten smygtitt och du slår in ditt hjärta i silkespapper igen.

Text av Nikolina Fridman