Så jävla underbart...

Idag var det återigen dags att besöka sjukgymnasten. Är med en rejäl klump i magen man gör det. För även om jag tycker hon har blivit bättre så finns alltid det där tänk om... i bakhuvudet. Och var ju två kvällar när jag massaera henne som hon markerade på ryggen. Bara precis i början och inte alls speciellt kraftigt, men dock en reaktion, så det kändes inte bra och något som gjorde mig väldigt nervös inför. Speciellt när man sitter där i väntrummet så får tankarna spel, vandrar iväg och lämnar en rädd och med en rejäl stor klump i magen.   Tillslut blev vi inkallade och Lingon skuttade glatt omkring inne på rummet. Började med att sitta lite på vibben och få lite massage. Var inte alls några trötta muskler nu utan fina och mjuka muskler. YEY! Tänk att de få minutrarna jag lagt varje kväll kan göra sådan skillnad.   Sen blev det en tur in till threadmillen. Denna gång med väldigt mycket vatten för att försöka få henne att komma ur passgången. Blev en del skratt när man såg henne försöka undvika att bli blöt. Men sjukgymnasten konstatera att det är ju inget fel att gå så, utan hon är tydligen en hund som går så.   Efter det blev det lite massage till och sjukgymnasten konstaterade att hon måste ha gått ner i vikt för hon fått en smalare midja. Inget som märks på vågen. Men hon mättes och var 30,5 cm runt midjan och ca 21 cm kring båda bakbenen så får se om det blir någon skillnad längre fram.   Men det bästa av allt med detta besöket var att Lingon blev friskförklarad. Sjukgymnasten kände sig trygg med att lämna över det fortsätta arbetet till mig =) Vi fick gärna komma och träna, men det var inget som vi behövde eftersom jag gjort så bra arbete hittills. Kändes sjukt kul och höra, även om det känns som egentligen är det inte så mycket man gjort.   Samtidigt som det fanns ett stort men där mitt i allt. Något som jag hoppas att vi inte behöver att ta till. Och det är att om hon börjar visa mer vid massage igen så skulle hon återigen få 2-3 dagars rimadyl. Något som jag hoppas att vi inte behöver ta till  eftersom det är väldigt lång karens på det, men är det så att hon behöver det är det självklart att hon kommer få det. För att Lingon mår bra är viktigare än alla tävlingar och träningstimmar i världen. Men just nu är vi inställda på att hon faktiskt är friskförklarad. Vi kommer så smått få lov att sätta igång med träningen genom att börja kursen i avancerad klass som drar igång nästa vecka. Nästa steg blir att testa att vara med i vår nya träningsgrupp, kanske börja med vara med en liten stund och se om det funkar, och om allt går vägen kommer vi kunna starta på tävlingen den 13 april =)   Behöver jag säga att det var en glad matte som gick ut med sin hund från djursjukhuset? Återigen rann tårarna när man körde hem, men denna gång var det inte för att jag var ledsen och hade världens mest extrema dåliga samvete, utan denna gång var det för jag var totalt lycklig. Lingon undrade vad det hade tagit åt matte som bara grät samtidigt som hon sjöng med i Thomas Järvhedens låtar som strömmade ut ur högtalarna i bilen =)   Lingon precis när vi kommit ut från djursjukhuset. Undrar nog varför hennes matte är så förbannat lycklig.     Ett exempel på en låt som det var allsång till =)