Ekorrhjulet

Det känns som att livet rinner iväg. Jag stiger upp, åker till jobbet, jobbar, åker hem och sover. Om och om igen. Jag springer i ett ekorrhjul. De senaste dagarna har jag haft det lite mer stressigt än tidigare, på något plan bra men också skitjobbigt. Det är roligt att utmana sig själv, fast också lite jobbigt att komma hem och inte längre minnas hur ens text såg ut. Att öppna tidningen på morgon och konstatera "jaha, det var det här jag skrev ihop igår". En konstig känsla. Skrämmande sådan. Samtidigt tar jag det med ro. De kommande dagarna kommer att vara lugnare och jag kommer få pusta ut.Det enda som stör mig är hur lite jag har hunnit träffa mina vänner. Visst jag hängde hela helgen med mina helsingforsare och tillbringade måndagseftermiddagen med Steffi samt en riktig blixtvisit till Casse på tisdagen. Jag hann också se skymten av Anna innan min frissatid, fast ett "jag ska vidare" räknas nog inte som träff. Idag hade vi en liten västispicknick med några kollegor.Tiden bara rinner mellan mina fingrar. Jag börjar få EG crew abstinens. Jag darrar som en inbiten rökare som inte har fått sin morgoncigg. Usch vad jag saknar er och usch vad jag hatar att jag inte har prioriterat er. Usch.Men imorgon, imorgon får jag kanske träffa några från mitt allra bästa gäng. Fan vad det ska bli bra och fan vad ni ska få kramar.(behövde skriva av mig lite, så jag ber om ursäkt för eventuella stavfel) En bild från helgen. Jag, Steffi och Lukas besökte Axel på kimitoön som btw är tusen gånger mera landet än Tenala. Vi tog en tur med deras lilla motorbåt och besökte en liten stuga som vi badade bastu i.