Sluta ordentlig-shaming

Jag är ordentlig. Nu har jag sagt. Nu är det ute på nätet. Jag är ordentlig. Jag smakar på orden i min mun och försöker låta bli att rycka till av avsmak när jag hör ordet klinga. Jag har hatat ordet ordentligt. Verkligen avskytt det. Det är en egenskap som jag länge har hatat att kalla mig själv. Jag antar att det bottnar i min tidigare stereotypa bild av en ordentlig person. En ordentlig person var enligt mig en person som aldrig festar. En person som alltid satt hemma och gjorde läxor och som blev generad av minsta lilla. Jag drog lika med tecken mellan ordentlig och den stereotypa nörden. En person en verkligen varken vill vara under högstadietiden eller i gymnasiet. Sedan hamnade jag är på universitetet, fortfarande förföljd av ordet ordentlig. Ordentlig var fortfarande ett av de ord som människor valde att beskriva mig med. Ett opersonligt och jobbigt ord. Men jag antar att det också fick mig att tänka efter och tänka på vem jag vill vara. Jag vill ju vara den som kommer i tid till lektionerna. Jag vill ju vara den som lämnar in uppgifter i tid (vilket inte alltid har lyckats så väl). Jag vill vara den personen som folk litar på och vet att får saker gjorda. Jag vill vara den som visar respekt och förståelse för andra. Det är ju den personen jag alltid har varit och därmed också gjort att jag har platsat som ordentlig. Men kan en vara en ”festare” och ordentlig? Det kan en. Jag har gjort så mycket skämmigt genom mina år att det inte ens är sant. Däremot får en alltid leva med fördomarna om hurudan en är. Alla kommer antagligen föralltid att tro att jag är tråkig att festa med. Alla kommer antagligen att tro att jag blir generad över minsta lilla. BEVISMATERIAL: Jag har fått åtminstone tre klara kommentarer gällande ordentlighet, den ena löd något i stil med att ”jag trodde aldrig ni skulle våga göra något sådant, ni är coola” (den här kanske behöver lite kontext, efter konventen i gymnasiet). En annan är ”jag trodde inte de skulle vara kul att festa med er” och en tredje ”jag alltid tänkt att du bara är en sådan som alltid är jätteordentlig”. Så jag är definitivt inte den enda som har fördomar om ordentliga personer. Det är dock frågan om väldigt onödiga fördomar. För vi ordentliga, vi kan vara precis lika roliga och galna, men vi kommer alltid att hålla en fot (tå?) på jorden. Vi kommer alltid gå att lita på. I grund och botten är ordentlig ändå bara en egenskap jag har, och om människor tänker låta endast den definiera mig får jag väl vara så. Jag stolt över att vara ordentlig, för jag vet vad det innebär, vare sig andra gör det eller inte gör det.   @weheartit