en middag med en barndomsvän

I fredags mötte jag upp en barndomsvän till mig som jag inte träffat på ett alldeles för långt tag. Så det var så härligt att få träffa henne igen. Vi gick till ringen på skanstull och hon berättade att det fanns en grym kebab där så den skulle vi testa. Och den var faktiskt supergod, definitivt den bästa jag testat i Stockholm. Dock har de ju inte de rätta såserna här i norr som jag pratat om tidigare.. Jag har verkligen precis upptäckt tjusningen i ringen känner jag. Obs. För de som inte är Stockholmare så är ringen som en mini-galleria. Och där inne finns det en foodcourt med riktigt grym mat. Så nice, jag kommer lätt att börja hänga där oftare.Jag och min vän iallafall gick igenom allt som hänt i livet de senaste två månaderna. Vi pratade alltså om jobb, mat, familjerna, utbildning, killar man hånglat med, föreställningar, att tappa gnistan för sin dröm och mycket mer. Hon är en av få personer som jag ibland nästan kan känna mig dum med. Hon är så otroligt smart och så extremt duktig på historia och vad som händer i och med världen. Men hon tröstar mig med att jag inte ska känna så, för jag har bara inte intresserat mig för att gå in för det och kan mycket om annat. Fint tycker jag.  Sist vi träffades hade hon just bestämt fikadejt med en kille, och skulle på den dagen efter. Och nu, nu är de tillsammans med varandra och precis innan vi skulle gå kom han förbi så att jag fick träffa honom. Om inte de två håller ihop länge så vet jag inte vad. Sådana gullisar!