Många som vet bäst i dessa tider

nä fy jag är less Jag går från hopp och pepp till Oro, ångest och svarta tankar. Corona. Alltså hur kunde det bli så här? Helt jäkla cray. Det som känns jobbigt är ovissheten. Att inte veta hur detta kommer sluta. Kommer det sluta? Eller kommer vi tvingas ändra om hela vårt sätt att leva? Hur vi arbete? Hur vi konsumerar? Hur vi umgås? Kommer vissa yrkesroller försvinna och andra behöva förstärkning? Kommer industrin och exporten dö? Kommer importen minska? Kommer vi hamna i en by depression? Kommer barnen behöva hemundervisning på obestämd tid? Kommer vi bli av med jobben? det största problemet är inte att de som är sjuka ska hålla sig hemma Det som oroar mig mest är ovissheten. Och alla dessa spekulationer, alla dessa rykten, rekommendationer av icke proffs. Alla sociala medier, alla pekpinnar och moralmostrar. Det finns enligt mig få trovärdiga källor just nu. Det är folkhälsomyndigheten, UD och kanske statsministern om han får för sig att ge ett tal till. Jag har varit snuven i snart 3 veckor. Jag har jobbat hemma i snart 2 v. Jag hoppas verkligen vi får klarhet i detta snart och kan börja se ett ljus i detta mörker.