En emotionell helg

Innan 30-årsfest och senare på kvällen emotionell storm, jag kände mig i alla fall väldigt fin och hade kul så länge det varade, det är alltid något.  Lite terapi i solen igår eftermiddag tillsammans med Joshua.  De senaste dagarna har varit...emotionally draining. Hur säger man det på svenska egentligen? Emotionellt krävande passar inte riktigt, jag tänker mer på när man är i ett känsloläge som helt suger all energi ur en tills man inte känner längre. Sen när det där känsloläget sakta tynar bort lämnar det en skör, sårbar och trött. Just den här helgen blev jag plågsamt påmind om en av baksidorna till att gjort det val jag gjort, att bo 25 timmar med flyg från Sverige. Att veta att jag inte alltid kan vara där något händer. Att acceptera livets gång, och att det kanske kommer en dag då jag inte får säga hejdå. Som tur är kom inte den dagen där här gången, och förhoppningsvis inte på en tid till. Förutom en tung söndag fylld med känslor högt och lågt hade jag egentligen en fin helg med 30-årsfirande, men det var skönt att vakna upp till måndag och solsken idag. Dessutom fick jag mycket gjort och kunde pricka av sak efter sak på min to-do list, jag hann till och med en lunch-dejt med några vänner efter universitetet. Precis vad jag behövde idag för att ladda upp batterierna igen.