ung och svår nitton år

  Detta är min enda lediga dag denna veckan. Igår grät jag innan jag somnade, när jag vaknade och påvägen hem. Slutsats = Detta FUNKAR INTE. Så hejdå. Iallafall, idag ska jag se karnevalståget med massa bakfulla personer både i tåget och med mig, ska bli hyfsat intressant. Jag har blivit jättesvår och nu inser jag att den gamla anna måste komma tillbaka! Har saknat mig själv nästan. Så i framtiden så ser jag en deadline där allting kommer ta slut, där jag börjar om. En månad tills dess. SEDAN ÄR JAG DEN VANLIGA PERSONEN IGEN SOM INTE TAR EMOT SMS SOM LYDER: VAD GÖR DU ENS? SAMT LÖGNER SÅSOM "JAG TYCKER IALLAFALL INTE DU ÄR TRÅKIG".