Min egna medicin

Väldigt vad vädret håller i sig! För mig gör det ingenting att det fortsätter att vara sol och varmt! Dock så har jag varit en aning orolig över alla orkaner som är runt om i världen och speciellt min vän som bor i kina/hong kong. Pratade med honom i går, då var det fullt ös med att förbereda inför stormen och idag fick jag ett livstecken. Det är så skrämmande! Jag är tillbaka i Stockholm igen och det är alltid en skön känsla att komma hem till sitt egna. Även om jag skulle behöva anlita någon som tar tag i städningen haha! Denna helg har jag verkligen skrattat mycket och babblat och viktiga delar av livet men sånt som får mig att tänka till. Att skratta är verkligen en medicin i sig själv. En av sakerna som har pratats mycket om denna helg är psykisk ohälsa. Ett begrepp eller ord jag har svårt för att ta in då jag tycker det är ett begrepp som använda lite för slentrianmässigt idag. Hur lätt det är att få olika typer av tabletter utskrivna, hur jag har tackat nej till anti-depp, hur jag har insett att jag behöver prata om saker och ting istället för att ta (i mitt fall) den enkelt lösningen via tabletter. Det är svårt och det är så sjukt individuellt. Så, jag kommer fortsätta att skratta och le åt människor jag möter. För det smittar av sig! Jag önskar er en härlig söndagskväll! /Diabeteskvinnan