Jag hör allting som är bakom mig skrika, du måste välja nu förlåta eller svika

Ja när en är helt matt av att stå upp, babbla donuts och säga global donut day i var och varannan mening i nio timmar och kommer hem till en så löjligt positiv person att det känns som ett skämt att människor faktiskt orkar vara såna på riktigt. Då vet en att ebbotten är i farten. Kalla det pms vrede ellr mitt sanna jag men jag är inte rolig ikväll och jag gör som uggla gör och skiter i allt faktiskt. Vet inte vad som hindrar mig från att ta mig ett redigt glas och sedan hoppa från närmsta bro jag antar ingenting egentligen. Kanske att jag är så trött att jag snart somnar i mina äckliga jobbkläder miserabelt dreglandes på kudden? Tack för jag fick säga det bara, bättre såhär än att smälla i dörrar när det är en bebis i huset. För se lite hjärta kanske jag har kvar för den som förtjänar det. Klart slut neggot ska sova ut.