Mina sista dagar som 21åring

Det värsta med att bli typ vuxen är att få bestämma allt själv. Visst är det trevligt i viss mån att vara lite självständig men ofta ställer det till det för en så dålig beslutstagare som jag speciellt under pressade situationer. För oftast hänger ju livets mening på vilka skor jag ska köpa, vilken restaurang det blir och vilken tid jag ska åka, ni vet. Jag vet väl inte vad jag vill, det spelar ingen roll för mig heller, bestäm ni, herregud! Men okej tillslut insåg jag att jag kanske ville någonting eller kanske mest vad jag inte ville nu när nedräkningen är nära och det ska firas. Så det blir tåg hem för att spendera mina sista dagar som 21åring i landet långt borta, där jag kommer undan oavsett påtryck från omvärlden eller mig själv. För det är där centrum stänger 17. Det vill säga om man känner fört kan man ta del av några stjärtliga facebook gratulationer. och göra motsatt vad alla tror att man gör när man fyller år. För där finns ingen stadspuls som kan göra mig pepp och uppgiven på samma gång och där står de närmast sörjande redo. Att alltid mata mig. Oavsett hur gammal jag blir. Hipphipphurra vad roligt jag ska ha! (Taggar för valborg tillsvidare, i smyg) Två tröttnosar som inte kommer undan denna helg: