Så nära ändå så långt borta

Jag vet att jag är en hemskt töntig person att skriva sådant här men kan inte förstå att jag befinner mig i sthlm när mitt livs händelse hade kunnat inträffa på hemmaplan nu i helgen. Den niotillfem sandra beijer som jag internetstalkat i flera år går och andas i detta nu i fuckin floda då hon ska på bröllop där och antagligen bo på världshuset vilket är om ens två hundra meter från mitt egna hem? Hon i princip går där jag gått tusen gånger och ser allt som varit min plats hela min uppväxt. Jag är så frustrerad och samtidigt överlycklig att det ens händer så långt borta men ändå så nära. Om jag varit där och kunnat ta en selfie med självaste sandra beijer på byn som vi säger då hade jag kunnat dö direkt. Det har blivit så sjukt många helger i floda för min del  men just denna helg står jag såklart här i lördagssörjan i sthlm och jobbar. Ibland är det en sjukt dålig tajming på saker alltså, varför livet varför.