Att stanna upp

Hej på er! Dig som läser detta, om det ens finns någon du? Alldeles för länge sedan. Nu har jag gått in i en tentabubbla. Väckarklockan ringer kl 07.00, en snabb frukost och därefter sitter jag med studier fram till ca 17.00. Sedan drar jag iväg på träning. Men nu kom ett avbrott, ett avbrott som har skett alldeles för många gånger idag. Jag måste andas. Slå igen boken för en stund. För även fast jag känner att denna linje, socionom, känns hur bra som helst, så är själva pluggandet så J*vla jobbigt att ta sig igenom. Jag vill bara kunna allt, utan att behöva anstränga mig. Jag vill slå på en knapp och vips så är tentan genomförd och godkänd. Men nä, livet är inte som en dans på rosor. Livet är allt. Livet är motstånd, misslyckanden, framgång, lärdomar. ALLT. Nu spelas Ed Sheeran i högtalaren, jag tänker på min kärlek som bor i en annan stad. Som jag saknar honom. Jag tänker för mycket. På söndag spelar vi även vår sista match i serien innan slutspelet börjar. Så denna vecka ska jag ge gärnet på träningarna. För ilskan att sitta bänk tär på mig. Ilskan som i sommar ska förändras till styrka då jag hoppas kunna köra en riktigt tuff och bra försäsong så att min utvecklingskurva når skyarna. Men alltid lättare sagt än gjort. Men lets give it a try! Nu har jag lättat på mina tankar någorlunda och ska tvinga mig tillbaka i plugget nu så att jag får något gjort även idag. Kramis !