23 november

Hej!! Här står jag och SYNS. Erik tyckte jag såg ut som en uteliggare med min dunjacka och Matöppet-plastpåse men i så fall anser jag att jag är Skånes hippaste uteliggare. Köpte en mössa idag. Tror att den egentligen kommer från barnavdelningen för texten "Make the future awesome :)" ger inte vibbar av en Mogen Kvinna I Sina Bästa År utan snarare Cool Tjej I Högstadiet Som Precis Börjat Cykla Utan Hjälm. Men vad vet jag. Spenderar ju varenda dag i unisex-uniform så hänger inte direkt med i dagens modefrenesi. Den kostade 30 kronor och då kan jag leva med att se ut som en fjortonårig uteliggare med Matöppet-påsar i händerna.  Den här helgen är jag hemhemma i Skåne och träffar min familj igen. Innan jag flyttade till Södertälje hjälpte jag min bror boka en tatueringstid och grämde mig över att inte få vara där och hålla honom i handen. Men så kom en skänk från ovan (eller snarare en bra planering från kompaniet) och jag fick permission redan igår förmiddag. Så jag tog första bästa tåg hem och idag fick jag följa med honom ändå. Han var rimligt nervös och pirrig i kroppen innan  Såhär såg skissen ut. Han hade letat efter "inspo"-bilder innan och skickat till tatueraren och när vi väl kom dit berättade tatueraren att han tittat på exakt samma bild på Google redan innan Erik skickat in den så det kändes tryggt att de hade samma _vision_ Även om man fyller myndig och tar körkort och snart slutar skolan och klarar sig själv nästan hela tiden kommer det ibland stunder när man inte gör det. När det gör ont och man grimaserar illa och tror att man ska dö. Då tänker jag att man är lite glad över att man har någon som sitter bredvid och äter clementin - vars hand man ibland får klämma om så hårt att det slutar göra ont; precis som när man var liten och gick till tandläkaren - och så tänker jag att den finaste gåvan i livet är att ha ett syskon som låter en få vara med när de gör permanenta förändringar på sin kropp, när de gör stora saker som får det att pirra i magen på dem Efter en och en halv timme var han klar! Kolla så nöjd! Jag är också nöjd. Och glad.  Den finaste gåvan som finns är min bror och hans nya vänsterarm