Midsommar och v 26

Onsdag. Dag 7 på mitt sommarjobb. Det märks att folk börjar ta semester för ibland står allting helt still. Inga pallar eller leveranser på två timmar. Jag löser korsord i dagens Metro, bläddrar i min pocketbok och gör armhävningar och benböj varje halvtimme. Ibland kommer fem lastbilar samtidigt och jag hinner inte gå på toa för lagret svämmar över av inscannings-gods.  I fredags var det midsommar. Jag har aldrig tyckt om högtider. Den är inget undantag. Medan andra instagramuppdaterade sina kransar och hopp-i-säck-lekar satt jag på sjukhuset och höll en skrynklig - men ack så len - hand i min och såg en människa jag älskar evinnerligt tyna bort. När klockan slog tio över ett öppnade sköterskan fönstret och släppte ut hans själ, medan alla på instagram släppte alla sina hämningar.  Jag glömmer bort saker jag borde komma ihåg. Gör småfel och scannar lättgods på pallgods och pallgods på lättgods. Får göra om i datorn. Det stör mig att inte ha huvudet på alerten. Jag försöker vara här och nu men i bakhuvudet tänker jag på begravningar och saknad. Efter jobbet kommer jag hem till en famn som känns som hemma och just nu är det enda som får småfel att kännas som just småfel