träning

Gillar egentligen inte att skriva om träning men det är trots allt typ 1/4 av mitt liv så nu blir det så ändå. Känns ändå som att du knappt kan sitta still för du är så IVRIG över att få veta hur det går för mig. Jaja, sluta tjata. Nu berättar jag:  Här är jag eftermiddagstrött och öm i ögonen efter att ha glömt bort att jag inte tvättade mina vitlöksfingrar innan löpturen (och innan jag torkade bort rinnande svett från ögonen). Jag försöker komma igång med springandet igen. Jag skaffade gymkort i somras och då var det roligare  att vara där än att springa ute i värmen, och sen blev jag sjuk och då tränade jag ingenting alls. För två veckor sedan råkade jag lova att jag ska springa Stockholm Halvmaraton med gänget i skolan. Ja, jag var KANSKE någon öl in och jag KANSKE drogs med i stundens hetta. Men likväl har jag skakat hand på att springa 21 kilometer nästa september. Såå. Nu måste jag börja springa igen. Men det är skönt att ha ett mål, något att öva inför. Det finns inget så omotiverande som att bara träna för tränandets skull. Hittills går det trögt men det får lov att vara så, man ska ta sig lååångsamt fram. Så länge man tvättar sina händer innan man springer är allt okej Jag har börjat få dille på handstående igen! Det kom en liten period när jag nästan blev rädd av att försöka stå upp och ner och det gjorde att jag slutade försöka. För några dagar sedan testade jag igen, för någon gång måste man ju komma över sina rädslor. Det gick ganska bra? Jag kom upp mycket smidigare än jag gjorde förut och jag trillade ner på ett mer graciöst sätt. Tidigare har jag bara fallit och dunstat i golvet och när man bor i lägenhet är det kanske inte bästa grejen att göra; rätt som det är knackar polisen på och undrar varför man för oväsen. Nu landade jag långsamt och mjukt och konstigt nog kändes det skönare för fötterna?? Smart Elin. Översta bilden är tagen 14 november 2018, den vänstra 26 mars och högra nu 8 oktober. Vi kan nog enas om att det ser lite bättre ut och att jag inte längre ser ut som en skör, tanig pinne. Skönt. Nu har jag inga fler bilder på mig i träningskläder och bra är väl det. Kanske uppdaterar någon gång om hur det går. Hejdå!