Att förlora en vän

I detta inlägget tänkte jag gå in på ett ämne som är väldigt jobbigt, starkt laddat. Laddat med känslor som kan bränna inom mig när något som detta sker. Jag vet att alla kommer att känna igen sig i det jag kommer skriva om, och jag VET om att exakt alla av er vet precis hur det känns - när man förlorar en vän.  Under hela livet kommer människor ut och in för att antingen förgylla ens närvaro, att förstöra den eller för att stillsamt bara passera förbi. Alla dessa människor är bra på olika sätt, men ibland händer det att just DEN människan som man tror kommer in i ens liv för att stanna, helt plötsligt försvinner. Det kan hända på alla möjliga sätt. Genom ett bråk, på grund av förändrade livssituationer eller bara för att man helt enkelt bara låtit kontakten rinna ut i sanden. Oavsett hur det tar slut så gör det fortfarande ont. Denna människan som du delat så mycket med, så många upplevelser och så mycket känslor, finns inte längre kvar i ditt liv. Jag är en person som tror att allt som händer i livet har en mening, men när något som detta sker så känns det så orättvist, så fel. Det skulle vara vi som skulle dela livets alla upp och nedgångar med varandra som vänner och vi skulle alltid hålla ihop!  Ibland kan man faktiskt inse, efter ett tag, att det ändå kanske var för det bästa. Att man inte längre har någon kontakt. Men ofta känns det som att en kniv sticker en i bröstet när man kanske ser personen på stan som går förbi en i sina egna tankar. Det var den personen jag ville ha vid min sida i alla lägen, men nu finns hen inte där. Det känns precis som att man har förlorat något utav de mest värdefullaste sakerna man någonsin haft i ens liv. En sann vän. Jag själv har varit med om detta, jag vet inte hur många gånger. De flesta utav gångerna låter tiden läka ens sår, men i ett av fallen jag var med om, så kunde aldrig såren läka..  Detta hände för ungefär 7 år sedan. Jag blev tillsammans med en kille, och jag blev blind för allt och alla som var runt omkring mig. Det var bara han som fanns i min värld. Dels för att jag själv lät mig själv falla handlöst in i hans famnar, men också för vad han kunde säga om folk runt omkring mig. Han klankade ner på min bästa vän som jag hade känt sedan spädbarnstiden (läser du detta, mitt ex, så klandrar jag inte dig. Det var som det var och blev som det blev). Han kunde säga mycket negativa saker om henne, och till slut började jag tro honom. Jag fick ju höra alla dessa negativa påståenden varje dag. Hjärnan börjar såklart tro på det efter ett tag. Jag började då skärma av mig helt och hållet från henne. Jag ville inte ha med henne att göra. Han påstod ju att hon inte var en bra människa! Jag kan många gånger tänka mig tillbaka till den tiden, och jag blir så ledsen över att jag lät mig själv övertalas av honom så lätt. Men jag var ju bara 14 år gammal. Jag var lättpåverkad av vad andra sa och jag brydde mig om honom så mycket att jag gjorde allt för att vi skulle fortsätta vara tillsammans!  Jag och denna killen var tillsammans i nästan fem års tid, och under den här perioden hade jag knappt någon kontakt med min vän. Jag försökte undvika henne så mycket som möjligt. Fast innerst inne så ville jag inte det. Jag ville vara nära henne, prata med henne. Jag ville att allt skulle vara som vanligt igen. Hon var förkrossad, jag var förkrossad. Vi hade varit de bästa vännerna förut, men nu var vi ingenting för varandra. Denna perioden på fem år har varit den värsta perioden jag någonsin gått igenom..  När jag och min dåvarande kille gjorde slut i början av april 2017, blev jag ännu mer förstörd. Så förstörd att jag bara ville dö. Det fanns inget mer att leva för. Jag hade inte honom, jag hade inte min bästa vän. Det kunde verkligen inte bli värre än såhär! Men det jag inte insåg då var att våran breakup skulle vara det bästa som någonsin har hänt mig i livet än så länge.  Några månader efter att jag och mitt ex hade gjort slut så började jag nå ut till min medmänniskor mer. Jag och min familj började komma närmre varandra, jag började umgås mer med mina vänner från gymnasiet och jag tog för mig mer av vad livet hade att erbjuda. Till slut tog jag även det svåra och det jobbigaste beslutet någonsin - att ta kontakt med min före detta vän igen. Det var svårt och jobbigt på grund av så många olika saker. Hur skulle hon reagera? Skulle vi kunna prata som förut med varandra igen? Kommer hon fortfarande avsky mig för att jag skärmat av mig från hennes liv? Kommer hon ens vilja bli vän med mig igen?  Jag tog kontakt med henne. Vi började prata igen. Det kändes inte riktigt som förut, men jag märkte att vi båda försökte anstränga oss för att bygga upp en bra relation igen. Ingen av oss visste ifall det skulle fungera, men det gjorde det. Efter ungefär ett års kämpande av att lära känna varandra igen efter alla dessa år så kunde vi nu umgås lika bra som förut, om inte bättre till och med. Jag var så fantastiskt lycklig, vilket hon också såklart var. Jag hade förlorat henne och hon hade förlorat mig, men nu hade vi hittat varandra igen! Det kändes som att hela jag flög på rosa moln. I dagsläget är vi fortfarande bästa vänner och vi delar allt med varandra. Vårat band stärks hela tiden, och vi klarar alla motgångar i livet tillsammans. Jag kan inte beskriva med ord hur lycklig jag är över att hon är tillbaka. Jag är hel igen och vi båda är så tacksamma över att vi gjorde allt för att skapa en bra relation igen. Det kändes som att vi gjorde det omöjliga!  Jag vill inte bara skriva om förluster av vänner i detta inlägg och om hur fruktansvärt jobbigt det är. Jag vill även uppmana er läsare till att ALDRIG lyssna på någon annan i ditt liv som säger en massa negativa saker om din bästa vän. Låt inte den personen påverka dig och dina känslor till att göra det du egentligen inte vill göra! Jag gjorde det, och det ångrar jag bittert idag. Var ärlig mot din vän och prata med hen ifall någon i din omgivning påpekar något negativt om personen. Tro inte på allt andra säger, utan lita på dig själv och dina känslor. Var ärlig mot dig själv och mot andra, och du kommer då se vilka som egentligen är dina riktiga vänner. Tack för att du läste!  På återseende, puss!  P.S. Min senaste youtube-video finns länkad här nedan.https://youtu.be/zXUj55zBuc4