Se på fan, jag är tillbaka!?

Men alltså va? Vad hände? POFF sa det och jag bara försvann bort från mitt bloggande som ligger mig så varmt om hjärtat. Vad i hela fridens namn hände?! Well, historien kommer i texten nedan, men nu kan vi väl alla njuta lite över det faktumet att JAG ÄR TILLBAKA!! (wow hybris)Mitt senaste inlägg som jag lade upp här på min blogg var i november förra året och ni var faktiskt väldigt många som uppskattade det jag skrev om psykisk ohälsa och om allt och ingenting. Men så hände det någonting i mitt liv som gav mig en jävla käftsmäll så att jag helt och hållet hamnade på efterkälken. Jag fick en *trumvirvel*.... LIVSKRIS! Jag vet, fruktansvärt. Ni kan sluta med att gråta för min skull. Men i allvarlighetens namn så kom jag i princip underfund med att det jag håller på med inte känns rätt för mig. Men då kom ju den stora frågan: VAD är rätt för MIG? Sen sa det bara PANG och jag föll in i en depression som hette duga, där nästan allt blev som en enda stor kamp i livet. Kan ni tänka er att bara gå och borsta tänderna blev ett helt projekt? Man måste ju gå hela vägen till badrummet för att sedan stå där och borsta i ca 2 minuter! Fruktansvärt ansträngande.. Är man inne i en depression, samtidigt som man fortfarande har symptom av utmattning, så blir det faktiskt så. Det ska ni alla veta. Så ifall du är en person eller känner någon annan som har varit med/ är med om detta: Det är helt okej och det kommer bli bättre. Jag lovar!Okej, dags att komma till saken. Jag insåg helt enkelt att jag inte vill jobba med det jag gör för tillfället (hemtjänsten) utan jag vill jobba och livnära mig på sociala medier. "Hah, dröm och glöm vännen", tänkte jag för mig själv när jag kom underfund med detta. Men vad jag även insåg samtidigt var att jag har faktiskt bara ett liv, så varför inte gå all in och göra det jag älskar? Varför inte jaga mina drömmar? Sagt och gjort, och den 4 mars i år så sade jag upp mig från min fasta anställning inom hemtjänsten. Den 4 juni blir min sista arbetsdag och jag har inget annat jobb än mitt jobb genom sociala medier, alltså network marketing. Om jag är rädd? VAFAN TROR DU?!Jobb inom sociala medier och network marketing är som ett egenföretagande, och det är bannemig inte det lättaste kan jag säga. Men hörrni, gud vad roligt det är! Trots det hårda slitet för att alltid bygga upp sig så är slutresultatet så värt det i längden. Jag kommer att få den friheten jag vill ha i livet och få jobba med det jag älskar. Hur fantastiskt är inte det?! MEN, vägen dit är väldigt tuff och jag känner mig så ensam och utsatt som egenföretagare då andra gärna har en del halvtråkiga åsikter kring detta. Men jag får trösta mig med att dessa människor inte vet något om network marketing och vilka möjligheter det ger en (sorry ifall du är offended men ärlighet varar längst). Så är det, så det jag ska göra är att jag ska fortsätta att kämpa vidare. Till slut kommer jag dit jag vill. Rom byggdes inte på en dag liksom??Alla dessa förändringar i mitt liv och de förändringar som kommer ske har satt en stor press på mig att prestera så bra som möjligt i mitt arbete, men det har såklart lett till att jag då mår dåligt och att jag tvivlar på allt runtomkring mitt liv just nu. Tankar som "är detta verkligen rätt väg för mig?", "kommer jag att lyckas?", "kommer jag helt plötsligt stå utan pengar och bli tvungen att flytta hem till Karlshamn igen, bara för att jag satsade på detta?" dyker upp ca 497300274 gånger om dagen. Men jag måste följa mina drömmar och våga ta risker. Ifall inte denna vägen funkar för mig så får jag helt enkelt acceptera det och välja en annan väg. Skit samma ifall jag skulle misslyckas och vara tvungen att flytta tillbaka till min familj. Det är ju ingen som dör ifall detta scenariot skulle ske och allting, och då menar jag verkligen ALLTING, kommer lösa sig! Som sagt, man lever bara en gång och jag tänker FAN inte sitta och titta på medans mitt liv sveper iväg framför mina ögon där jag gör saker jag inte tycker om. Det är fakta. Jag har såklart sökt mig runt till andra arbeten också, just för att ha en liten ekonomisk säkerhet. Jag söker fortfarande, så ifall du vet någon/några som söker personal runt Malmö bara HIT ME UP för tusan! Jag är öppen för alla förslag. So the bottom line is.. Lev ditt liv på det sättet som du själv vill leva det och låt inte en enda liten jävel trycka ner dig för detta. Du är värd all lycka här i livet! Följ inte samhällets normer som vill bestämma vad du ska göra. Följ DIG och DINA drömmar i DITT liv, för fy fan vad livet är kort! Mitt mål är att jag inte ska ligga på dödsbädden när jag är gammal och ångra att jag inte följde mina drömmar. Det vill inte du heller, eller hur..?Oj okej, wow vad jag behövde skriva av mig märkte jag nu. Jag är tillbaka hörrni, och jag kommer börja posta mer här. Jag kommer dock inte sätta upp några exakta dagar eller tider för när jag ska lägga upp något, men jag kommer skriva här mer, det är en sak som är säker. Tack så hemskt mycket för att ni (mamma) ville läsa detta lite halvspretiga inlägg. Jag hoppas att ni vill börja läsa och följa mina inlägg igen. Jag har vääääldigt mycket att dela med mig om!! Vi ses snart igen, jag lovar!Puss och kram! <3