Soulmate - kommer jag att hitta dig?

Ojojoj.. Vem vill inte träffa sin soulmate, the one and only i ditt liv och leva happily ever after? Dansa runt som på rosa moln där allting är så lätt, så perfekt och bara helt jävla underbart! Synd bara att detta verkar vara ungefär det svåraste som finns - att hitta den dära personen som gör dig så fylld med fjärilar och glädje och som älskar dig precis för den du är, och vice versa. Det ska väl inte vara så jävla svårt va?? Det är ju bara 7,5 biljoner människor i hela världen, så jag fattar liksom inte problemet? Hen borde ju stå framför mig nu och överösa mig med kärlek så att jag nästan kvävs!!"Nååå Elin, har du skaffat dig en pojkvän ännu??" - är ju ca den första frågan ens släktingar ställer mig så fort de sätter foten innanför dörren vid ens födelsedagsfika för släktingar. Först och främst vill jag rätta dom med att det faktiskt inte behöver vara en pojkvän. Jag kan likaväl ha skaffat mig en flickvän, men sen får jag försöka hålla mig från att vara så jävla moraliskt rätt hela tiden med tanke på deras generation och deras tankar, så jag säger bara, än så länge: "nej". Och så kommer såklart följdfrågorna.. "Varför inte det da? Vill du inte ha barn i framtiden eller? Någon att leva tillsammans med? Du får ju inte vara så kräsen!!" First things first - jag tänker inte kasta mig i första, bästa persons famn bara för att "ha någon". Vill jag vara med någon så vill jag känna äkta kärlek. Gör jag inte det så kan jag lika väl vara själv. Det ska kännas rätt och gör det inte det så ska man inte satsa på något. Det kan gå åt pipsvängen annars! Jo, jag vill ha barn, men herregud.. Min biologiska klocka är det sista jag tänker på just nu med tanke på hur ung jag är och så mycket mer det är som jag vill hinna göra i mitt liv innan man ens får tanken på att skaffa barn. Ta. Det. Lugnt! Sist men inte minst, så jo, man ska få vara kräsen. Det handlar faktiskt om att bygga ett gemensamt liv ihop med någon. Då får man vara kräsen. Så är det bara! Jag säger ju såklart inte allt detta till mina kära släktingar, utan nickar bara på huvudet och ler snällt och säger: "Det kommer i sinom tid", sen så tar jag snabbt fram fikat och börjar prata om hur himla goda dom där dammsugarna är som jag har köpt!! Bästa undanmanövern highly recommend. Jag har sådan ångest för att jag ska dö ensam och olycklig, att jag aldrig ska hitta min stora kärlek, och dessa frågor ger mig ju inte alls mer rädsla och ångest. Jag vill ha det där sagolika, det där "perfekta" tillsammans med någon som jag älskar, och som älskar mig så mycket att vi blir som ett tillsammans. En som tycker om min humor, men som också kan hantera och acceptera mina svåra psykiska nedgångar och som inte klankar ner på mig när de väl kommer fram. Det är ett stort problem för mig, att jag är rädd för att jag kanske skrämmer iväg folk som kommer mig nära när jag mår som värst. Jag själv orkar knappast med mig när jag mår så, så varför skulle någon annan göra det? Fruktansvärt dumt att tänka så, men det är inte så lätt att INTE göra det när jag själv vet om hur jag kan bli när jag mår skit. Och av egen erfarenhet av mig själv, så kan jag ju säga att jag inte är så jävla rolig att vara nära precis.. Men det är så sjukt att man tänker så. Även fast man mår skit så är man värd någon som tycker om en och klarar av ens nedgångar i livet, oavsett ifall de är stora eller små! Alla är vi värda äkta kärlek och att varje dag vakna upp bredvid sin själsfrände, och att känna sig trygg och älskad. Känner du som jag kan göra väldigt ofta, att du inte förtjänar eller skrämmer bort någon som älskar dig för att du "är som du är", så försök att tänka på att det finns ingen, absolut INGEN som är perfekt utan brister. Du är den du är, och det kommer alltid finnas den/de som älskar dig för den du är. Du är inte ett enda stort fel. Är det så att du inte blir älskad för den du är av en viss person, så är det inget fel på dig, utan det var helt enkelt bara inte meant to be. Detta måste jag intala mig själv många gånger haha hoppsan hejsan..Det som jag måste försöka lära mig är att acceptera den situationen jag är i just nu - singel, men definitivt inte ensam! Jag har familj och vänner, och det är ofta som man kanske tar det för givet för att man grottar ner sig i att känna sig ensam bara för att man inte har en partner, men så är det inte. Man är älskad av människor i ens liv och det behöver faktiskt inte nödvändigtvis vara en partner. Kärleken som din familj och dina vänner ger dig är bra nog, och man ska vara tacksam för den och försöka tänka på att de är guld värda som älskar en för den man är! Och jag vet att jag inte kommer dö ensam, utan att ha träffat min stora kärlek. Jag vet om att jag kommer älska, och att vara älskad, många gånger i mitt liv, och detta med möjligen olika personer i olika perioder i livet. Det behöver absolut inte innebära att det leder till partnerskap, men man får inte glömma det att kärleken ändå finns på olika sätt gentemot någon annan. Jag kanske aldrig kommer få det dära perfekta livet där jag dansar fram på rosa moln och där allting är så jävla underbart, eller så kanske får jag det. Vem vet? Hur det än blir i ens liv så måste man ändå vara glad för det man redan har och som man kanske tar för givet, och att inte hänga upp sig på att hitta sin soulmate. Det är faktiskt inte det viktigaste i livet, och denna person kommer så småningom till dig, om den inte redan har gjort det (i så fall - grattis för fan!!). Man ska inte leta för mycket och lägga för mycket energi på det, det kommer när du minst anar det. Har jag hört i alla fall, men vad vet jag? Kärlek kan vara lite av ett mysterium faktiskt...Hoppas att ni får en fin kväll kära ni, och att ni som också kan känna er stressade över kärleken inte känner er lika ensamma längre, för det är ni definitivt inte. Jag tror att alla, någon gång i livet, har känt en stress över detta, och det är så himla normalt! Men, man måste försöka ta det lugnt, att andas, att vara glad för det man har. För det man redan har är faktiskt inte så himla dumt, eller hur? Familj och vänner är faktiskt väldigt awesome att ha!Vi ses i nästa inlägg, och glöm såklart inte bort att ni är fina och perfekta, precis som ni är! Du är verkligen en hot piece of ass that is strong and independent and who does'nt need a boyfriend/girlfriend to get by in life!!" (hehe)Puss och kram!