Att vara vuxen och när vi var små

Hej bästa ni:) Hur mår ni idag? Jag har precis haft ett långt samtal med både min mamma och lillasyster och bett om lite råd och pratat om framtiden. Innan kände jag mig lite lost men nu känns det bättre:) Ibland är det skönt att få någon annans syn på saker även om det viktigaste i slutändan är att man lyssnar på hur man själv känner. Så var det inte när man var liten, då var det mamma som bestämde och därmed basta. Maja (min lillasyster), hon hade inte mycket att säga till om.  Nu för tiden när jag pratar med Maja kan jag känna att hon lixom är klokare än mig i vissa frågor. Så konstigt det där. Henne som jag kunde lura till vad som helst när vi var yngre! Jag minns speciellt en gång när jag lurade henne att vi skulle leka att hon var min betjänt. Jag låg och solade på balkongen medan hon sprang in och ut med fika till mig😂 Väldigt bra deal.  Brukade ni lura era småsyskon när ni var yngre?