ATT BYTA FOKUS

  Bildkälla.      Livet efter studenten är för mig ganska härligt. Jag får jobba i princip hur mycket (eller lite) jag vill, jag umgås med mina kompisar och pengarna kommer in på kontot den tjugofemte varje månad. Jag bor fortfarande hemma och får mat på bordet och tak över huvudet utan att behöva anstränga mig så mycket. Efter jobbet är jag ledig, inga uppsatser som ska skrivas eller prov som ska pluggas till. En relativt problemfri tillvaro.   Ändå är det varit något som under en tid har gnagt inuti mig. Jag har liksom tröttnat på vardagslunken här hemma. Inte tröttnat på att jobba eller att vara med mina kompisar, utan det runtomkring. Det som har blivit en naturlig del av våra liv, utan att vi ens har reagerat så mycket över det. Jag har tröttnat på sociala medier. Jag har tröttnat på att leva mitt i hetsen över hur många likes man får på sin senaste instagrambild, på ointressanta tweets och facebookstatusar där någon skriker efter bekräftelse efter att ha varit duktig och tränat, bakat, städat och renoverat hela huset på en eftermiddag. Jag har tröttnat på bloggare som med imponerande detaljrikedom låter oss läsa om deras relativt ointressanta dagar, och på artiklar i kvällstidningarna som handlar om nya dieter eller kändisars skilsmässor.   Jag känner också att just sociala medier står i vägen mellan min relation med Gud. Istället för att läsa Bibeln på kvällen så kollar jag Instagram en gång till. Istället för att ägna tiden på bussen åt att be, läser jag bloggar istället. Visst – jag kan självklart välja att strunta i sociala medier. Men det gör jag inte – beroendet av att ständigt ”hänga med” är för stort. Jag inser att detta beroende inte är bra för mig.   När jag började fundera på vad jag skulle göra i vår, kände jag att jag ville iväg. Iväg från detta samhälle, och försöka få lite perspektiv på vad det viktiga i livet egentligen är.   Så i januari åker jag till Indien.   Under tre månader kommer jag att bo där tillsammans med dels andra svenskar, men även människor från andra länder. Vi ska studera Bibeln och göra praktik i församlingar, och formas till att bli Jesu lärjungar.   Jag vet – det hjälper inte att fly från problemen. Jag vet att hysterin kring dessa medier antagligen kommer vara likadan när jag kommer hem som när jag åkte, men jag hoppas att min relation till dem ska förändras. Jag kommer fortfarande använda sociala medier – som jag faktiskt tycker är fantastiska på många sätt – för att hålla kontakten med mina vänner och jag kommer att posta en och annan bild på Instagram. Men jag hoppas få slippa vara beroende av min mobil och hur många likes min senaste bild fick. Jag hoppas få strukturera om var någonstans jag lägger mitt fokus, och jag vill att det ska få hamna på rätt saker.   Med min resa så hoppas jag att jag ska få komma ännu närmare Gud. Jag hoppas att vår relation ska bli starkare, tåligare och uthålligare. Jag vill läsa och lära mer om Bibeln och jag vill få integrera med nya människor. Jag önskar att jag ska få spela roll i de församlingar jag ska besöka, och jag hoppas att de ska få spela roll för mig.   Jag hoppas även på att bli ännu mer förtrollad av Gud och hans skapelse, och att det inte ska vara något som varar endast under mina tre månader i Indien, utan att det ska få styrka mig under resten av mitt liv.    Jag är redo för vad jag tror blir mitt livs äventyr.