I vardagarna.

Älskar vardagen just nu?Så mycket att jag till och med längtar tills måndag?Kanske beror det på all stress jag upplevde i våras,då vardagen inte riktigt gick ihop.Därför är det så skönt när den nu faktiskt gör det.Men sen är det ju också min praktik. Som jag älskat så mycket.Har sådan grov separationsångest över att lämna den platsen och alla dess människor.Älskat att stå i pentryt och dricka kaffe och planera med Josephine. Träffa fina unga personer.Arbeta i keramikstudion med utsikt över hela Kungsholmen. Följa men på möten och ha avstämning med Anna.Att få gå upp i något totalt och känna sig så meningsfull. Det har varit så skönt och sjävförverkligande.Så tydligt nu att detta passar mig. Får så mycket energi av alla människor, av konsten, av dialogerna, av att utveckla och utveckla andra. Känns lyxigt att just jag får göra sådana här saker. Att just jag får träffa alla dessa människor. Att de lyssnar på mig och att jag lyssnar på dom.Att få göra något tillsammans.