Just nu. Februari 2014

Skrev såhär några månader innan jag skulle ta studenten: Det är Februari, snart Mars, och redan känns det som om våren håller på att smyga sig på. Jag lagar tortellini och tänder ljus medan jag pratar drömmar och framtidsplaner med föräldrar som förvånandsvärt nickar och svarar att:jo varför inte målarskola? Jo varför inte uppfylla dina drömmar? och det känns lite som en lek. Lite som att vi leker att jag är vuxen medan jag fortfarande är tretton. Eller varför inte tio? Bara att det är möjligt för mig att snart resa iväg och vara självständig, utan ett mål mat serverat varje dag och en mamma som curlar lite för mycket. När blev jag så stor? Min bildlärare kommer plötsligt fram på lektionen och avbryter mig i mitt målande. -Här. Detta kan du fundera på.  Det är ett papper om konstskolor utomlands.  jag tittar upp förvirrat på henne.  -Tack? -Om du fundrerar på att söka vidare inom konsten.  Sedan vänder hon sig om och går därifrån. Just det. Jag slutar gymnasiet snart. Folk runt omkring mig påminner uppprepande gånger. -Vad har du för planer då? -Vad ska du bli efter skolan? Lycklig? Konstnär? Duktig på engelska?  Kom igen jag är bara tretton vill jag säga. Men jag är inte tretton längre. Konstigt nog är jag arton.