ALCUDIA MALLORCA

Har nästan glömt bort att jag spenderade en vecka utomlands i September. Stressen har varit on the edge till bristningsgränsen. Stressen över en opedagogisk lärare, av framtidshets, av oro och av finansiell ekonomi som bråkat med mig. MEN. Sen skrev jag tentan och fick tillbaka mitt liv - och nu kan jag vara tacksam för den underbara veckan vi hade på Mallis. Jag och min svärfamilj. Cin fyllde 50 och vi firade hela veckan med god mat, drinkar, sol och bad.Det är så otroligt konstigt hur jag hanterar olika sorters stress. Efter semestern åkte jag inte till skolan på ungefär två veckor utan spenderade dagarna hemma med boken som ständigt sällskap. Jag kunde lägga upp dagarna som jag ville, ta en promenad vilken tid på dagen som helst och framförallt: sova middag. Hur kan man inte må som en kung i den situationen? Istället kändes det som att inget blev gjort, jag stressade över att jag inte lärde mig nånting fast jag kunde sitta 10h om dagen med samma skit. Sen kommer en vecka med en kalender som är planerad in i minsta detalj. Skola på förmiddag, jobb på eftermiddag och kväll. Möten inbokade, läsning på tåget för att ligga i fas, effektiva träningspass för att hinna träna. Jag har knappt haft en sekund ledigt och jag har mått SÅ himla bra. Jag fungerar verkligen när jag har rutiner. Efter denna intensiva veckan tar jag nu helg. Imorgon ska jag till Stenungsund på födelsedagsfirande och på söndag firar vi pappa. Längtar så mycket till båda dagarna, speciellt för att jag är löjligt nöjd med presenterna. Med allt detta sagt vill jag bara ge mig själv en kraftfull men mycket enkel påminnelse: DONT WORRY.