Snart är dagen här då vi slutar

  1 månad och 14 dagar. Det är hur långt det är kvar tills jag slutar nian. Det är hur långt det är kvar tills vår klass kommer splittras. Och det är hur långt det är kvar tills jag inte kommer gå på högstadiet mer. När man gick i sexan och under sommaren till sjuan fick hem lappen där klasslistan stod, och det ända man kunde tänka på var "Va? Ska det här bli min klass? Ska den här klassen vara med varandra i 3 år?" Men herregud vad fel man tänkte. För nu när vi sitter i cafeterian varje dag och pratar om alla minnen vi haft med varandra och hur lite tid man har kvar tillsammans, så börjar jag faktiskt att gråta. Vår klass har gått igenom väldigt tuffa saker med varandra och vi har stått vid varandras sida, vi har kämpat oss genom alla prov och andra svårigheter i våra liv, och vi har blivit bästa vänner. I början av sjuan längtade man lite tills man skulle sluta nian och få börja på gymnasiet och få göra vad man vill. Men nu har tiden bara fladdrat förbi så himla fort och snart är dagen här då vi slutar. Och det ända man vill är att tiden ska stanna upp och spolas tillbaka till de första dagarna i sjuan då man inte visste att den här gruppen av människor skulle bli vänner för livet. Jag trodde aldrig att jag skulle hamna i en klass där man har en så bra sammanhållning och alla kan prata med varandra och inte vara fiender. Men nu har jag hamnat i en sådan klass och nu vill jag inte splittras från dem. Jag önskar att jag hade tagit vara på vår tid tillsammans mycket mer och inte längtat så mycket till alla roliga saker som man skulle få göra i nian. För nu är snart alla de sakerna över och det gick så himla fort. Så ni som precis börjat högstadiet. Bli vän med alla i klassen, skaffa en bra sammanhållning, mobba inte varandra, och ta vara på tiden i högstadiet. För när det bara är några dagar kvar till skolavslutningen, så kommer du sakna allt.