Allt det du gör

Folk brukar fråga mig, "hur är det mellan dig och Momme"?"Jo det är jättebra" svarar jag då.Jag brukar tänka ofta att det är svårt att beskriva min kärlek och tacksamhet till dig. Från de stora till de allra minsta sakerna vardagen. När vi blev tillsammans den 21 november 2009 var jag 15 år och skulle fylla 16. Jag visste inte vem jag var och vem jag ville vara. Hormonerna åkte berg och dal bana och det var mitt första år på gymnasiet. Jag trodde inte att jag kunde bli kär och det skrämde mig. Det flödade av killar men ingen utav dom höll i mer än 3 veckor, för det kändes inte riktigt rätt.Du stod fast, och jag var kär. Du tog hela mitt all inclusive paket och älskade allt som ingick.Det är svårt för mig att beskriva min kärlek och tacksamhet till dig.För alla de små sakerna i vardagen där du offrar ditt eget välmående. För de där gångerna du ger mig den större biten av kakan eller den där gången då du bäddade i toan åt oss för att jag hade UVI.För alla de gånger du torkat mina tårar och tagit emot mig då jag fallit.För alla de kämpiga lyften då du bär mig från soffan till sängen.För alla gånger som du skrattar till mina dåliga skämt för att jag skriker "SKRATTA, DET ÄR KUL!!!"För att jag vet att du älskar mig villkorslöst och för att du alltid sätter mig i första hand.För att du fortfarande överraskar mig och ger mig fler anledningar att älska dig.Det är svårt för mig att beskriva min kärlek och tacksamhet till dig. Men efter 5 år 3 månader och 14 dagar så är mina känslor för dig starkare än någonsin. Om du nu har stått ut med 15åringen som var galen och omogen så borde du stå ut med den vuxna och självsäkra kvinnan jag är idag.Tack för att du älskar mig. Jag älskar dig! 💜