vad man kommer sakna

att stiga upp tidigt på morgonen och inse att man är i London en Peroni på White Hart att stappla hem på morgonen efter en oförglömlig kväll någonstans i London klackskor och alla dessa krav  att vara så flitig på att skriva dagbok att man ibland glömmer bort sig  att blogga att få sakna hemma, om så bara för några minuter  att solen vaknar före en själv och skiner in på lördags förmiddagen  att plugga i bibblan med en starbucks latte på höger sida, nötter på andra och diverse plugg framför sig att vara grymt muppig med Julia, min Julia  att alla är ambitiösa  känslan av en liten skola, igen att byta buss tre gånger köpa choklad i skolan att planera vad man ska göra i helgen kaffe i solen att gå ner för Richmond Hill  steka ägg på morgonen  retas med Luke  att försöka överrösta 12 brudar som pratar om 7 olika saker samtidigt fotografera allt som rör på sig  vännerna för livet och för stunden gå på date med en britt  att få prata med folket i Sverige och inse hur bra man har det  att det regnar och regnar  att ligga i min säng och inte göra något  hoppa av någonstans i stan utan att riktigt veta var  kolla på Beverly Hills 90210  äta blåbär den jädrans lampan som alltid släcks när jag går förbi vid Regency Mews att hitta nya bussvägar och smultronställen  Old Ship häng  att plugga från 9 p å morgonen till 9 på kvällen och hålla på med belöningar  att solen skiner på en ibland och att det gör en så lycklig    Sådana saker, väldigt få av väldigt väldigt många, kommer jag sakna när jag kommer hem till Sverige. Visst kommer man kanske göra exakt samma saker, plugga, äta, sova, festa, hänga. Men det kommer ALDRIG vara detsamma som när man gjorde det i London.