vad man kommer sakna
att stiga upp tidigt på morgonen och inse att man är i London en Peroni på White Hart att stappla hem på morgonen efter en oförglömlig kväll någonstans i London klackskor och alla dessa krav att vara så flitig på att skriva dagbok att man ibland glömmer bort sig att blogga att få sakna hemma, om så bara för några minuter att solen vaknar före en själv och skiner in på lördags förmiddagen att plugga i bibblan med en starbucks latte på höger sida, nötter på andra och diverse plugg framför sig att vara grymt muppig med Julia, min Julia att alla är ambitiösa känslan av en liten skola, igen att byta buss tre gånger köpa choklad i skolan att planera vad man ska göra i helgen kaffe i solen att gå ner för Richmond Hill steka ägg på morgonen retas med Luke att försöka överrösta 12 brudar som pratar om 7 olika saker samtidigt fotografera allt som rör på sig vännerna för livet och för stunden gå på date med en britt att få prata med folket i Sverige och inse hur bra man har det att det regnar och regnar att ligga i min säng och inte göra något hoppa av någonstans i stan utan att riktigt veta var kolla på Beverly Hills 90210 äta blåbär den jädrans lampan som alltid släcks när jag går förbi vid Regency Mews att hitta nya bussvägar och smultronställen Old Ship häng att plugga från 9 p å morgonen till 9 på kvällen och hålla på med belöningar att solen skiner på en ibland och att det gör en så lycklig Sådana saker, väldigt få av väldigt väldigt många, kommer jag sakna när jag kommer hem till Sverige. Visst kommer man kanske göra exakt samma saker, plugga, äta, sova, festa, hänga. Men det kommer ALDRIG vara detsamma som när man gjorde det i London.