Om man kunde spå framtiden

Som vi alla vet var läkaryrket från tidernas begynnelse mansdominerat och idag är läget ett helt annat. Men det som fortfarande gör sig påmint är frågan ifall en tjej kan kombinera både karriär och familjeliv utan att göra avkall? Detta är en fråga som är mer och mindre aktuell beroende på vilken specialitet man pratar om, men i detta inlägg tänker jag mest på något kirurgiskt.OBS: Med detta menar jag inte att en man inte har samma dilemma, men, någon ska ju bära barnet. Kirurgi som specialitet är väldigt krävande. Klart alla specialiteter är krävande, men kirurgi är jourtung – det är mycket jourer och långa jourer. Jag är 24 år när jag tar examen, och kommer att vara yngre än 30 när jag blir legitimerad och förhoppningsvis har påbörjat en specialisering. Drygt 25-åriga jag står då inför ett beslut som jag helst ska kunna stå kvar vid även när jag har barn, man, familj. Kommer 50-åriga jag vilja joura? Kanske inte lika mycket som 25-åriga jag, men kanske någon gång ibland ändå. Kommer jag vilja starta en egen klinik? Kommer jag vara en bättre mamma och partner om jag får stå och operera sent på kvällen ibland, eller inte?  Jag har mött kvinnliga läkare som berättar hur de har stått och valt mellan 2 specialiteter och till slut valt den ena för att det skulle passa bättre med familjelivet. Jag har full förståelse och respekt för att familjelivet prioriteras, det kommer mitt också göra även om jag väljer något kirurgiskt. För att nu är jag på förlossningen och var på kirurgen i höstas där jag träffade många framgångsrika, pondusfyllda, karriärsinriktade kvinnor som hade en familj där hemma – som fick livspusslet att gå ihop. Ena sekunden känner jag mig övertygad om att köra på magkänsla men nästa sekund dyker alla tusentals frågor upp. Svaren är färre än frågorna, och jag tror inte svaren kommer bli fler förrän jag står där och är 50 år gammal med barn, man och familj. Tack och lov är det inga beslut som behöver fattas idag, eller ens snart. Så jag får väl gå runt och grubbla ett tag till.