Vilken fredag

I fredags hade jag möte med min handledare då jag ska skriva uppsats termin 10 – examensarbete även känt som master. Ämnet blir akut kirurgi, mer specifikt att undersöka personer där ”felet” inte går att finna med övriga undersökningsmetoder eller tillräckligt snabbt då patienten försämras och därmed bör opereras. Men mer om det längre fram när arbetet är i rullning! Det jag vill koka ner det till är dock känslan av att komma från två placeringar som inte är riktigt är min grej och sen börja prata om och fundera på hur det var att hänga på kirurgen (som jag för övrigt verkligen genuint gillade att vara på). Det väcker typ inspirationen inom mig, mina tankar och planerandet över hur jag ska gå till väga för att nå mina mål går igång – och jag älskar den känslan, men ibland blir det jobbigt. Med det menar jag att jag är låst i min utbildning, så att säga. Jag har ingen valmöjlighet, även om jag helst hade befunnit mig på kirurgavdelning och i en op-sal finns det inte mycket att göra åt det. Jag måste avverka de placeringarna som ligger framför mig. Och ja, det är ett i-landsproblem men ibland är det så sjukt frustrerande just att inte kunna fokusera på mina konkreta mål. Men, att gå ut läkarprogrammmet får jag se som ett delmål för att lyckas vända mitt mindset. Jag vet inte vad för specialitet det kommer bli av mig än, det enda jag vet är att jag vill framåt och bli sjukt bra på vad det än blir. I nästa inlägg kommer jag berätta om när jag nådde ett av mina delmål!