HEMMA

 Nu har det gått en vecka sedan jag kom hem och därför tänkte jag därför avsluta bloggen nu. Mitt liv hemma i Sverige är inte i närheten av så intressant som det var i Kenya och därför kommer jag inte fortsätta att blogga efter det här. Men först ska jag berätta om min hemkomst, som för övrigt var den absolut bästa. Jag hade inte kunna få en bättre. Det hela började när jag sa hejdå till kenyavännerna som skulle ta andra flyg än jag. Jag kände mig bara tom, och sedan reste jag till Sverige på egen hand. Min resa gick hur bra som helst och allt flöt på jättesmidigt. Jag hämtade väskor och går ut mot utgången för att träffa mamma och pappa. När jag kommer fram ser jag att min bästavän Bella står där också. Jag blev så himla chockad och så himla glad och jag var inte långt ifrån gråt när jag såg henne. Jag kramade henna i chock. Jag har inte träffat henne på 10 månader men ändå kändes det som det var igår jag träffade henne. Hon hade tagit sig enda ifrån Göteborg till Stockholm och jag är så tacksam över att hon gjorde det för mig. Vi åkte sedan och åt allihopa innan vi åkte hem. Väl hemma så tänkte jag gå in på mitt rum, slänga mig i min saknade säng och bara njuta. Det blev inte riktigt så, för på min säng sitter 5 andra av mina kompisar och överraskar mig. Blev glad, rädd, chockad och allt som går att känna. Även där var jag nära till gråt. Kan inte fatta att mina vänner gjorde detta för mig, jag älskar dom så mycket. Världens bästa vänner. Sedan hade jag Bella boende hos mig i 2 nätter och det var jag mer än glad för. Även Alexandra spenderade mycket tid hos mig. Hur bra att jag inte bheövde vara själv de första dagarna utan att jag haft folk runt omkring mig hela tiden? Annars har tiden flytit på bra, allting har gått i ett. Jag har inte varit hemma speciellt mycket och jag har i princip aldrig varit själv. Levt i kollektiv i helgen, precis som på interatet i Kenya. Älskar det fortfarande. Jag har fyllt 18 och firat ihop med vänner, jag har gått på studenter och firat att de har gått klart skolan. Mycket har hänt och jag njuter av att avra 18 och vara omringad av världens bästa vänner. Därför känns det inte så mycket att vara hemma, jag är nöjd över livet och njuter. Njuter så länge jag inte känner att allt är skit i Sveirge och att jag bara vill tillbaka till Kenya.