Vissa saker finns bara där.

Vissa händelser i ens liv kanske man inte alltid tänker på. Då skulle man bli galen. Men ibland kommer det som ikväll! Tänker på människor som funnits i ens liv som inte längre finns. Och nu menar jag inte bara som vänner. Utan alls i denna värld. Dom som lämnat oss för tidigt. Tänker på Jocke Alexander och Aron ikväll, som på olika vis varit i mitt liv och betytt saker. Att livet kan vara så kort, att det när somHelst kan tas ifrån en. Något man kanske inte tänker på så ofta men som är livets faktum. Bloggar nästan aldrig längre för det inte lika ofta längre dyker upp sådana saker jag måste dela med mig av. Men just ikväll just nu kände jag att jag var tvungen. Man får inte glömma bort och vara glad för att man finns gör. Allt man har! Jag vet hur det känns och stå på ruinens topp och titta ner. Men nu tittar jag istället upp. Tänker inte stå där igen! Tänker njuta av den korta jävla stund jag fått här. Och hoppas att min existens är av en anledning.