Fångad i kärlek

Trodde aldrig jag skulle bli förälskad och hitta min stora kärlek. Det låter kanske hårt, men jag har vant mig vid att vara självständig och köra mitt liv, med bara mig och mina vänner. Jag trodde inte att nu vid 32år, kommer det verkligen hända, att jag blir förälskad och att det känns så rätt? Kommer jag verkligen hitta en person som passar mig, där allt klaffar utan drama och ex, barn och komplicerat bagage? Jag har alltid sökt en människa som jag kan kommunicera med på ett djupare plan och som är intresserad av vem jag är, som ger mig mer än bara det ytliga. Jag har aldrig satt mig i ett bås, vad gäller en relation eller vem jag får känslor för. Det har jag egentligen kännt sen jag var 20år, men har aldrig varit en relations-person. Jag har varit trygg i att jag är den jag är och jag är singel tills jag känner 110% att det är rätt. Det gör jag nu, med Sara, min älskade älskling och jag är så kär i henne. Hon är min bästa vän sen 10 år tillbaka.  En höst/vinter dag, skedde det när vi pratade om dåtiden, gamla saker och det som var då. Vi skrev och skrev och tillslut fick jag ett sug i magen och ett känslohav flög igenom min kropp. Det var så coolt, magiskt och otäckt, oväntat samtidigt. Det försvann inte heller och jag längtade efter att ha henne nära, se hur det skulle kännas i verkligheten. Min stora kärlek, min första kärlek och relation på riktigt. Är det verkligen sant? Vi är en sådan bra match på många plan. Vi skulle ta det försiktigt och känna efter ordentligt och eftersom vi har den vänskapen vi har, så kände båda: vi vill inte förstöra något. När vi möttes, var det som två pusselbitar bara passade. Jag tänker att livet är för kort för att inte våga. Så länge kärleken är besvarad och båda vågar och inte är osäkra, varför inte våga då? Jag har aldrig kännt så starkt för någon som för Sara och det är ömsesidigt, vilket är ännu bättre. En kär Evelina här ni här och jag har alltid tyckt att "shit vad löjligt det är med par som kallar varandra för älskling" Det gör jag nu med Sara, för hon är min älskling 🙊Hon gör mig hel! Jag tror att när vi träffat rätt, så är inget komplicerat och allt faller på plats. När det krånglar och det ger motstånd, då är det ett tecken, att njaaaa... Det kommer inte bli bra om det inte börjar bra. Så tänker jag att det är. Relationer är viktiga. Jag har även avslutat vänskaps relationer, på tal om komplicerat, för det gav bara dåliga känslor och samvete. Vissa människor är och kommer in i livet för att ge oss lärdom eller någon erfarenhet. Vi ska inte vara rädda för att avsluta det som inte ger oss goda känslor och som är ett givande och tagande, från bådas håll. Nu är det en härlig vinterdag här, Sara tvättar och vi ligger i en obäddad säng, efter en härlig frukost som hon fixade idag. Av någon anledning får jag inte upp bilder just nu. Corona sjuk har jag varit med och det är lite bättre nu, men har fortfarande symtom och är trött. Hoppas 2021 blir bättre och bättre nu❤ Du som läser, allt gott till dig och dina. Puss och kram