EN LITEN BOKRECENSION: ETTHUNDRA MIL

Författare: Jojo MoyesAntal sidor: 380Första meningen: ”Ed Nicholls drack kaffe med Ronan inne på utvecklingsavdelningen när Sidney kom in i rummet. Bakom honom stod en man han bara vagt kände igen; det var en av Kostymerna.”Jess Thomas’ liv suger. Hennes man har stuckit och hon tvingas ha dubbla jobb för att försörja sina två barn. Styvsonen Nicky kommer hem blåslagen från den ruffa skolan, och stänger in sig med datorn på sitt rum. Dottern Tanzie är lite av ett mattegeni, men när hon erbjuds en plats på en trevlig privatskola räcker pengarna inte till. Om hon inte kan vinna första pris i Skottlands matematikolympiad? Men Jess har varken bil eller pengar till tågbiljetter.IT-miljonären Ed, med ett eget kaotiskt förflutet, blir av en tillfällighet deras riddare i skinande rustning. När han erbjuder sig att köra den lilla familjen, inklusive illaluktande hunden Norman, tvärsigenom England till Skottland är det hans första osjälviska gärning på åratal – kanske någonsin. Men kommer de att hinna? Och om de gör det – kommer deras problem att vara över?Jojo Moyes är en av mina favoritförfattare. ”Sophies historia” är en av de bästa böcker jag någonsin läst och ”Toner i natten” kommer strax därefter. Även denna bok var bra, men har man en gång läst tidigare verk av en författare kan man ju inte låta bli att jämföra, och om jag jämför denna med tidigare hamnar den tyvärr inte lika högt. Den håller sig till det som Moyes gör allra bäst - det är insiktsfullt och mycket djup i karaktärerna. Det finns en förståelse för människan och hennes situation och svårigheter i vardagen. Det hamnar väldigt nära hjärtat och känns väldigt lätt att relatera till. Men jag tror att författaren har velat hoppa mellan genrer lite i detta alster, och det är också där jag tycker att boken tappar. Det blir stundvis lite för fantastiskt och det omöjliga blir plötsligt möjligt i stil med Jonassons böcker ”Hundraåringen” och ”Analfabeten som kunde räkna”. Problemet är att jag inte tycker det känns lika naturligt i Moyes böcker som i Jonassons. Jag vill inte säga vad en författare ska och inte ska skriva, men jag tycker bättre om Moyes böcker när hon håller sig till det hon, enligt mig, gör allra bäst. Så inte en av de bättre böcker jag läst, men helt klart läsvärd.7 av 10 noter