EN LITEN BOKRECENSION: RABBIT HAYES SISTA DAGAR

Författare: Anna McPartlinAntal sidor: 374Första meningarna: ”Idag fick jag diagnosen bröstcancer. Jag borde vara skräckslagen men är snarare upprymd. Jag är förstås inte glad över att ha cancer, eller över att mitt bröst ska skäras bort, men det har påmint mig om hur bra jag har det. Jag älskar mitt liv. Jag älskar min familj, mina vänner, mitt jobb och, mest av allt, min lilla flicka. Livet är tufft för alla men jag är en av de lyckligt lottade. Jag kommer att klara det här.”HANDLING: Det var en vacker aprildag och fyrtioåriga Mia "Rabbit" Hayes, älskad dotter till Molly och Jack, syster till Grace och Davey, mamma till tolvåriga Juliet, bästa vän till Marjorie Shaw och den enda stora kärleken i Johnny Fayes liv, var på väg till ett hospice för att dö. Under nio dagar får vi vara med Rabbit när hon försöker förlika sig med att hon måste lämna sin familj. Vi får följa Mollys kamp för att, mot alla odds, hitta ett botemedel mot dotterns cancer, en irländsk mor ger aldrig upp. Och Juliet, vem ska ta hand om henne? Alla vill, men vem är mest lämpad? Och har Juliet ens förstått hur illa däran hennes mamma är? OMDÖME: Jag skulle beskriva denna roman som en blandning mellan Fredrik Backman och Lisa Jewell. Det är ett väldigt tungt ämne, men det är skrivet med en ton av mörk humor. Det är ett typexempel på en bok där skratt övergår till tårar över en bladvändning. Vi får lära känna en familj under några ödesdigra dagar, som blandas med dåtiden, och tankar om framtiden. Det är innerligt, omfattande, varierat och vackert. En bok som har allt! Det är fruktansvärt men underbart. Sorgligt men roligt. Hemskt men hoppfullt. Tungt men lättsamt. Trots ett uppenbart sorgligt slut lämnas läsaren inte i sorg, utan tvärtom med hopp. Oavsett hur ont ämnet gör blir ”Rabbit Hayes sista dagar” som en slags handbok i hur man klarar av bortgången av en älskad. Jag antar att den är lite liknande ”P.S. I love you” på det sättet. Högsta betyg!