SVAMP I DÅTID

I helgen var vi ute i svampskogen igen. Vi åkte till vårt, vanligtvis, bra ställe där vi förra året hittade korgen full. Men det blev inte lika mycket detta år. Vi hittade lite grann, mest gula kantareller så det var ju ett plus! Alltid lika roligt när man ser den gula lilla toppen i mossan som man får gräva fram. Lite som en skattjakt där man letar efter skogens guld. Så ivrig att gömma sig under skogens täcke så det gäller att ha hökögonen med sig! Det blev ungefär lagom till en sats svampstuvning som vi åt upp på mackor i tisdags. Sedan har vi ganska mycket svamp i frysen från tidigare utflykter som vi nog snart ska göra soppa på. Annars är det mest skönt att komma ut i skogen. Dofterna, vidderna, ljuden och känslan. Om man sedan hittar svamp är det bara grädden på moset, eller chokladsåsen på glassen. Sedan blir ju skogen lite extra mysig under hösten. Fräschare på något sätt. Det är den där tiden innan den krispiga vinterluften men efter den fuktiga sommarvärmen. När allting blir lite mer färgglatt, starkt och nästan vibrerande. Det är lite töntigt att säga men jag blir lika förundrad varje år. Tänk vilken gåva att få i livet, att få uppleva naturens skiftningar och under om och om igen. Jag hoppas jag kommer uppskatta detta lika mycket när jag blir äldre. Hålla fast i magin.