Hej och adjö

Jag har gråtit idag. Eller ja nästan iallfall. Det finns något så sorgligt i att rensa garderoben. Jag slänger ut det gamla och tar farväl av det kapitel som beskriver mitt ungdomsrum. Tar farväl av kappor vars slitna knappar en gång i tiden syddes tillbaka efter att ha lossnat för 5684 gången då twilightlooken var het -i mina ögon. Bara mina ögon-. Att tacka av vem du var är en oundviklig del i att gå vidare, säga adjö till gamla plagg och hej till nya. Det är dags nu. Jag är redo.