V 22: 100% semester

I lördags gick jag in i vecka 22 och nu växer magen verkligen så att det knakar. Jag tycker att den blir större för varje dag. Som ni vet befinner jag mig i Båstad vilket innebär att jag gör ungefär noll knop per dag. Lagar mat, ligger i soffan, dricker kaffe ute på terrassen, korta utflykter - ni vet, riktiga semestersysslor. Än har jag inte badat i havet vilket är helt sjukt eftersom det är mitten på JULI (!!) men utomhustemperaturen har inte riktigt bäddat för havsbad ännu. Förhoppningsvis kan jag ta ett dopp i helgen!  Förutom lite huvudvärk och förkylning mår jag bra. Jag har inte kunnat röra på mig så mycket som jag hade velat på grund av lätt foglossning så det måste jag ta tag i så småningom, men i mitt semestermode är det inte prio ändå. Mitt största problem just nu är att lära mig anpassa mina kläder till min växande mage. Jag har typ bara korta toppar och t-shirts som passar till höga byxor (se exempel på bild ovan) men det funkar ju inte riktigt nu när höga byxor inte längre är ett alternativ - inte så fräscht när magen hänger ut. Vägrar dock köpa "mammatoppar" som går långt ner över magen för det får mig att känna mig som 45 år gammal, så jag får väl hålla mig till tubkjolar och klänningar.  Veckans matfundering: Koffeinkickar och champagne! ÄNTLIGEN KAFFE IGEN! Som jag har längtat efter det där suget i fem månader. Även om jag inte är en stor kaffedrickare vanligtvis så är koppen på morgonen något av det mysigaste jag vet, och det har jag saknat. Nu har jag gått från att bara kunna dricka iskaffe till att kunna ta en varm kopp varje dag, om än med en hel del mjölk i - det svarta kaffet dröjer nog lite till innan jag kan ge mig på. Jag är dock noga med att inte dricka för mycket, jag märker att pulsen går upp om jag får i mig för mycket koffein och det tänker jag är en onödig grej att utsätta kroppen och bebisen för. En, högst två, koppar per dag känns lagom. En annan sak jag tänkt på! När vi var på Summer On och det togs in en flaska Dom Pérignon kunde jag inte låta bli att smaka en liten sipp eftersom det är min absoluta favorit och jag har saknat champagne mer än någonting annat (och nej, det är inte farligt att smaka bara för att man är gravid!). Det som slog mig var hur mycket alkohol det smakade! Det var som att att dricka en champagne som någon hällt en matsked vodka i, och jag insåg att jag efter fem månaders uppehåll är ovan vid hur alkohol smakar. Det smakar mycket, mycket starkare än vad det brukar göra, och ärligt talat inte alls lika gott som vanligt. Innebär det då att jag måste börja vänja mig vid att dricka igen, precis som man behövde vänja vid smaken av alkohol när man var yngre (utan att helt förtäcka smaken med sötsliskig läsk d.v.s.)? Jag tänkte be Martin köpa med sig en riktigt fin flaska champagne till BB som vi kan skåla i när lilleman är född, vill ju kunna njuta ordentligt  av det första glaset krispig champagne på 9 månader :D