V 28: Sparkar och känslor

Idag är det sista dagen på vecka 28, så det är nog dags att jag gör en liten uppdatering! Veckan som har gått har varit lite jobbig om jag ska vara hel ärlig. Jag har haft en del oro i kroppen och mycket känslor som jag inte riktigt har lyckats nå ner i, vilket alltid resulterar i en kamp med mycket tankar och funderingar. När jag gick in i väggen för några år sedan (skrev om det på min gamla blogg här) gick jag i terapi, och då lärde jag mig att min försvarsmekanism mot jobbiga känslor är förträngning. Det kan tyckas skönt i stunden, men det som händer är att det istället kommer som en karavan av stress och ångest senare, det byggs upp under en längre tid och sen släpps fritt i känslomässigt kaos. Då krävs det en period av mindfulness och meditation för att hitta grundkänslorna och acceptera dem, och det är alltid jobbigt. Känslorna sitter ibland långt in, och den senaste tidens förändringar i livet har nog varit rätt omvälvande på många olika sätt. Låter det flummigt? Lite kanske, men det som är skönt är att jag vet hur jag fungerar och vad jag behöver göra. Jag väljer också att se det lite som en process i att bli en så bra mamma som möjligt. Ju mer jag jobbar på mig själv, desto mer kan jag fokusera på att göra mitt yttersta för att skapa den relation jag vill ha till min familj. Min lilla familj, hur sjukt är det att jag snart har en sån? Usch nu blir jag gråtig haha. I övrigt då? Lille B (vi testar ett namn nu som vi tror att vi kommer att köra på, så mysigt) rör sig för fullt, sparkar och flyttar på sig. Igår kände jag för första gången något som jag tror var hicka, en svagt rytmisk rörelse som jag inte har känt tidigare. Min lilla älskling, tänk vad sjukt det är att han ligger där inne och lever ett eget litet liv, helt omedveten om vad som komma skall. Fysiskt mår jag bra. Min foglossning har varit väldigt mild under den senaste tiden, det är knappt att jag märker av den. Däremot vaknar jag varje natt runt 04 och har lite svårt att somna om. Tydligen är det under denna period mammans kropp lär sig att vänja sig vid att vakna under nätterna så att man är beredd när bebisen kommer. Ganska häftig, men hade gärna sovit lite mer än vad jag gör nu.  Veckans matfundering: Släppa kraven!Jag har släppt allt vad "måsten" heter när det kommer till maten jag äter. Förstå mig rätt, jag äter näringsrikt och ser till att få i mig tillräckligt mycket mat etc, men är jag sugen på en kanelbulle en tisdag så äter jag en kanelbulle en tisdag. Det är rätt skönt att vara lite mer flexibel än vad jag annars är, även om en del av mig också längtar tills tiden då jag kommer kunna ha lite mer vanlig rutin igen. Däremot är jag faktiskt inte speciellt sugen på onyttigheter, är inte det konstigt? När man väl tillåter sig att äta precis vad man känner för så är man ändå mer sugen på typ grönkål. Typiskt!