AND STAY.

 

Veckans podcast är en förlängning på förra veckans podd, där vi hade en manlig gäst! De flesta frågorna rörde ämnen kring hur man egentligen vet om någon är intresserad av en, så vi spann vidare på det.

 

Dock snurrade vi iväg flera gånger och började snacka skit haha. Jag hoppas att ni gillar det i alla fall. Ibland får man vara lite avslappnad :)

 

Ni hittar avsnittet här eller på iTunes som vanligt.

 

Puss!

 

Kärlek med Forni

 

Om ni missade förra veckans Kärlek med Forni kan ni läsa ikapp den här. Puss!

 

Du säger till din mamma att du är med en vän.

Jag får så otroligt mycket vackra texter skickade till mig och jag sparar mina favoriter för att då och då plocka fram och läsa igen. Idag tänkte jag dela med mig av en vacker text jag fick skickad till mig av en läsare för runt ett år sedan. Personen har givetvis godkänt publiceringen, men vill vara anonym. Fint att vilja dela med sig av sin text ändå. Well, here it goes.

 


 

Du säger till din mamma att du är med en vän
Men dina byxor ligger på golvet och mitt namn är skrivet i svett över din kropp
Glittrande droppar som attraherats av varandra och till sist bildat något som bara jag får se
Dina rörelser är allt för rytmiska för att du ska vara med en vän
De säger: Att något
mer
håller på
att hända
Du är inte skyldig mig någonting
men jag är skyldig dig allt i hela världen
- men det vet du inte

Jag skulle vilja säga att du får mig att tro på mig själv
Att du får mig att göra stora ting
Att jag inte fungerar utan dig
Att du inom en snar framtid kommer vara min respirator
Att jag i mitt tjugoåriga liv inte har känt mig så här
Så här beroende av någon som jag inte har några obligationer till
Jag skulle vilja säga att
att jag är rädd att du ska inse att jag inte är tillräckligt bra för dig - att jag ibland tänker att det är nog lika bra att jag avslutar det här innan luften går ur mig helt. Innan jag blir stört förälskad och du ser igenom min fasad och du ser mig bara mig.
att du ser att jag tyvärr bara har lyckats samla på mig tjugo år och ja, tyvärr är de ganska ihåliga också
Att även om man staplar dem på varandra så når de inte upp till dina drömmar
Jag skulle vilja säga till dig att när du stryker undan mitt hår från min kind så tappar jag fattningen helt och undrar hur kommer det sig att du är så förbannat jävla fin. Och du kan få vem som helst i hela världen för du är så fantastisk på alla sätt och vis. Och det finns inget du inte klarar av. Det är bevisat nu. För du har fått mig att skriva. För du tror på mig.

 

Om att vara rädd.

Senaste veckorna har jag drömt mer mardrömmar än vanligt. Jag drömmer ofta mardrömmar, men de här är värre. Mer angränsande till verkligheten. Jag vaknar upp om nätterna och är kvar i drömmen, det tar liksom lite tid för mig att förstå att det var just en dröm.

 

Ofta drömmer jag om att min kille sviker mig. Träffar någon bakom min rygg, lämnar mig helt utan förvarning, inte finns vid min sida när jag behöver. Allt det han i verkligheten inte gör. Jag drömmer att han är kall, slutar bry sig och beter sig helt tvärtom hur han faktiskt är. Som om han i mina drömmar blir en kompott av allt det jag är rädd för.

 

Ni som har lyssnat på senaste podden hörde oss prata om hur lätt det är att släppa in till 80%, men att gå all in är inte så lätt som det kan verka. Det är lätt att säga "jag går in i det här med 100%" men svårare att faktiskt helt ärligt göra det. Efter några krossade hjärtan och besvikelser är de där sista procenten något man inte gärna ger bort. Något inom en vill behålla dem för att kanske, kanske kunna klara sig ur det relativt smärtfritt om han fuckar upp en när man minst anar det.

 

Ja, fuckar upp en.

 

Så slog det mig igår efter att jag har väckt honom ännu en natt av att prata högt i sömnen och sova oroligt... att jag har gått all in. Jag drömmer mardrömmar om att bli lämnad för att jag är livrädd. Jag har gett absolut allt av mig själv och jag vet att om han skulle lämna mig nu skulle det göra så väldigt, väldigt ont. I vaket tillstånd är jag lugn och trygg i vår kärlek, övertygad om att vi båda är inne i det här lika starkt och stort. Att vi älskar varandra lika högt och att det här verkligen är på riktigt. Men i drömmarna verkar någonting annat spelas ut, något som jag inte kan kontrollera. En slags underliggande rädsla eftersom mitt psyke vet att jag är utom räddning. Att jag har plockat ut mitt hjärta, slagit in det sådär fint och gett bort det till honom. Han äger det. Och om han skulle kasta iväg det blir jag utan luft och kan inte andas mer.

 

I drömmarna utspelas all rädsla. Och det får väl vara okej, så länge de stannar där. Det är okej att vara rädd för kärlek så länge det inte går överstyr. Så länge jag i vaket tillstånd får njuta av alla de hundra procenten kärlek som finns i min kropp.

 

Ni.








Jag vill bara säga tack. Tack tack tack. Till alla er som läser det jag skriver och sedan finns där tillbaka. Som ger feedback, som citerar, som berömmer eller kritiserar. Jag älskar er verkligen. Varje gång någon lägger upp en text jag har skrivit eller ett citat av mig blir jag så otroligt varm i kroppen. Ni alltså.

 

NI.

<3

 

Jag och min Petra

Av en slump när jag skulle leta fram en bild på mig kom den här gamla upp på datorn:

 

 

En bild som Petra photoshoppat på oss från 2007. Alltså vad är det här? Haha.

 

Så mindes jag plötsligt Petras gamla legendariska fotoalbum på Facebook, som alla hade extremt oklara namn typ "Bröst är som fickor, för fattiga flickor" och "Nu är pengarna slut". Hahahaha.

 

Så jag tog en promenad nedför memory lane och kikade in bland de gamla bilderna. Det är helt galet vad mycket minnen jag har ihop med den här donnan. Vi har känt varandra sen innan digitalkamerans tid, och långt innan Facebook, så allt finns inte dokumenterat. Men här kommer ett smakprov med bilder som Petra delat med sig av i sina skumma album.

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

1. Dubbelhakan?!?! 2. PETRA HA HA

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Älskar den här människan så mycket så det gör ont. Hon är som min syster, ibland bara suckar jag åt henne och skriker Men Peeetra och ibland orkar hon inte prata med mig och säger jag ringer dig om fem minuter för att sedan ringa upp en vecka senare. Men jag känner den här människan utantill och jag älskar henne för allt hon är och allt jag har fått uppleva tillsammans med henne.

 

Veckans mest lästa artiklar

Kärlek med ForniMåndagskollenDevotes julpanel
En gratis blogg fr�n Devote.se. Starta en blogg du ocks�.  http://www.devote.se