Det skulle bara vara en grillkväll sen skulle jag somna. -Ta inte på mig, du äcklar mig.-

Jag vaknade den här morgonen av att syrran som hade sovit i min säng den natten gick upp. Klockan var ungefär vid nio och jag var jättetrött, stel och hade ont i magen. Hon frågade om vi skulle gå till affären och köpa frukost och jag som knappt var vaken gick upp och satt på mig kläder, tog min plånbok, satt på mig ett par gamla flip flopp och gick ut tillsammans med henne. Påväg till affären så känner jag hur hungrig jag börjar bli, jag är en sån som måste äta direkt när jag vaknar för annars kan jag svimma pga blodsockerfall, jag har inte diabetas eller något sånt utan det är bara sån som jag är. Det var varmt ute, första juni, det hade vart varmt hela maj och inte regnat på en evighet. Molnen syntes inte till och ingen regn låg i luften, jag tänkte att idag blir de nog lika varmt som alla andra dagar. Asfalten svettades, gräset var gult och på nyheterna sa det att de var totalt eldningsförbud men jag skulle ändå ha en trevlig grillkväll med mina vänner ikväll och jag såg så fram emot det, jag visste inte då att natten skulle komma att bli de läskigaste som jag hade varit med om.  Väl inne i affären så luktade de nybakt bröd och vi bestämde oss för att köpa baguetter, prima jordgubbskräm (ni vet den med hela jordgubbsbitar i), mjölk och vegetariskt pålägg till frukost men eftersom att jag skulle ha grillkväll senare på kvällen så slängde vi också i kol, korv, melon och sparris i korgen sedan gick vi och betalade.  När vi hade kommit hem så satt vi oss på altanen, jag tror att det var närmare 40 grader där men vi njöt av frukosten samtidigt som vi kanske inte njöt lika mycket av värmen men vi klagar inte. Min syster delade på brödet och gav halva till mig, jag hällde upp jordgubbskräm till oss och  toppade det med lite kokosdryck, vi åt och vi blev mätta. När vi hade dukat av så bestämde vi oss att vi skulle cykla till våran mamma som bodde bara tio minuter ifrån mig. Jag tog min cykelnyckel, bikini och mobil och la det i korgen på cykeln och så cyklade vi iväg. Även fast att vi cyklade rätt så snabbt så blåste de inte tillräckligt mycket för att vi skulle kunna svalka oss i vinden. Blommorna växte i alla diken, på alla gräsmattor och hela ängarna var fyllda. Syrenerna hade redan blommat ut och liljekonvaljen lika så. Jag undrade om det kom att finnas några blommor kvar till midsommar, som vi kunde ha i håret och i stången. Den första juni och snart hade allt blommat ut.  Mamma hade en bubbelpool ute som hon hade köpt på Rusta, det var 32 grader i den och inte så mycket att svalka sig med men jag doppade fötterna och la mig och sola. Min syster satt och ritade på sig själv och frågade mig flera gånger vart hon skulle sätta sin nästa tatuering, egentligen så brydde jag mig inte men jag gav henne iallafall mitt förslag. Jag hade redan flera tatueringar men när jag väl tatuerar mig så gör jag det som känns 100% rätt och det som betyder något, jag säger inte att hon inte tänker detsamma men det är så jag tänker.  Jag låg där i solstolen och försökte slappna av men jag tänkte bara på hur min grillkväll skulle komma att bli. Skulle det komma mycket folk? Ville folk ens komma? Ville folk ens komma till MIG? Jag reste mig upp tog mina saker och sa till mamma och min syster att jag skulle cykla hem nu, jag skulle fixa tills ikväll, ta fram grillar, marinera mina grönsaker och leta fram engångstallrikar. Vi sa hejdå till varandra och jag cyklade hem, fortfarande så syntes inte ett enda moln på himmelen och de fanns inga tecken på att det skulle komma något regn. Jag var glad, glad för att det skulle bli en fin kväll, att vi förhoppningsvis skulle ha det roligt, att jag skulle njuta av att umgås med mina kompisar och att vi skulle äta god mat tillsammans. Min kropp kändes fantastik idag och jag gillade att titta på mitt hår, det hade blivit så långt på sistone. Ljust, långt och bara fint. Jag gillade det. Jag cyklade fortfarande, jag var snart hemma, hemma där jag kunde vara mig själv, hemma där jag inte behövde låtsas, inte behövde spela och inte behövde dra in magen för att den kanske var lite för stor för normen. Jag var mig själv hemma, bara hemma.  Jag la ifrån mig mina cykelnycklar, la mig i soffan och satt på en youtubevideo med Therese Lindgren där hon berättade 20 saker som vi inte visste om henne, jag tänker alltid att när någon gör sånna videos så tror jag att jag redan innan kommer veta iallafall en sak om den influencen som inte hen har märkt att hen visar utåt men idag var det annorlunda, alla saker som Therese berättade om var nya för mig, jag visste inget av det och jag blev förvånad men glad, nu fick jag veta lite mer om en person som jag bara följer, som jag bara tittar på utan att hon vet det, en person som jag gillar varende bild på hennes Instagram, varende twitterinlägg, varende youtubevideo och varende blogginlägg som hon skriver. Det är konstigt egentligen hur vi kan sitta och bara följa med i någons liv utan att den egentligen vet att de är just jag.  Jag hör plötsligt hur klockan börjar att slå fem och det ringer på dörren, jag hade somnat, får panik. Mina vänner skulle komma klockan sex och då skulle allt var framplockat, grillen vara tänd och jag se lite acceptabel ut.  Jag springer och öppnar dörren och det är mina systrar, jag andas ut, sätter mig i mitt rum och sminkar mig snabbt. Att fylla i ögonbrynen, sätta på lite highlighter och solpuder tog nu bara 5 minuter som annars brukar ta 15. Jag byter om, går ut i vardagsrummet och tar fram engångsartiklarna som vi skulle äta våran mat på, lägger det på bordet ute och tittar upp mot himmelen, inte ett enda moln.  Jag står och kollar till grillen när första gästen anländer, det är en av mina vänner, hon som alltid brukar komma först, hon som alltid frågar om hon ska hjälpa mig före och efter alla tillställningar men jag säger alltid att jag vill göra allt själv. Hon har med sig kött, potatisgratäng och lite kolsyrat vatten. Vi sätter oss och pratar lite innan jag går till grillen och lägger på min mat som jag skulle avnjuta ungefär en kvart senare. Nu kom det flera, en, två, tre, fyra stycken, jag sa hej till alla, visade de grillarna och sa att de fick börja grilla när det ville. Alla var glada, tacksamma och vänliga, jag tänkte att jag var lyckligt lottad att jag hade så fina vänner.  Det skrattades, sjungs och var bra stämning. Alla verkade ha roligt, myggen attackerade oss och för att inte bli uppätna så fick vi ställa oss och dansa. Vi bestämde oss för att ställa upp kubbet och jag plus två andra tjejer var i lag mot två killkompisar, killarna vann och vi sprang in på altanen för att skydda oss för myggen. Vi satt där inne och pratade en stund innan vi bestämde oss för att åka till badplatsen och ta ett kvällsdopp. En av oss hade körkort och var nykter så hon fick köra men eftersom att vi var fler än bilen kunde bära så fick åka och fram och tillbaka två gånger för att alla skulle få plats.  När vi kom fram till badplatsen parkering så ser vi något mystiskt och obehagligt. Det satt en kille i  bil och verkade vara helt borta, jag sa åt mina vänner att jag skulle ringa polisen för om han hade vaknat kört i väg med sin bil påverkad så skulle det kunna sluta illa för både honom och för hans med trafikanter. Jag slog numret till sos, numret som man fått lära sig som barn , 112, en mun, en nästa och två ögon, 112. Min erfarenhet av att ringa till sos-alarm var inte så bra, det tog 1 minut att komma fram och ytterligare 1 minut att bli kopplad till polisen. När en manlig röst svarade att han var från polisen så berättade jag vad vi hade sett och han förstod att vi var oroliga. Han skulle titta om det var några poliser ute vid vårat område och återkomma om det var något. Han återkom aldrig och när vi efter 30 minuter hade badat klart i den ljumma sjön så stod bilen med den påverkade mannen kvar. Jag såg aldrig någon polisbil.  Min kompis med körkort åkte en vända för att lämna de första och vi som blev kvar började gå för att inte bli uppätna av myggen. Vi gick runt och överkonsumerande myggmedel, sprutade ner både oss själva och luften som vi andades. Myggen fortsätta att omringa oss och det kändes som att man skulle få panik, även fast mygg inte är jättefarligt djur så är det väldigt jobbigt med kliande bett som man sedan kliar sönder och får fula märken av. Bilen kommer och vi sätter oss, fem personer i en liten bil var ingen bra kombo men eftersom att vi inte skulle åka så långt så fick det gå bra ändå.  Jag gick in lämnade mina badkläder, tog med mig en tjocktröja och satt mig på min kompis altan, där vi pratade, klagade på myggen och bara njöt av sommarkvällens varma luft. Jag valde att sedan gå hem pga att jag var trött och ville lägga mig.  ——————————————————ZZZZZZZZZZ——————————————————— Jag kom hem och kom på att pappa inte var hemma, han skulle sova borta denna natt, jag kände att jag inte mådde så bra så jag tog min mobil, min tjocktröja och mina nycklar och började att gå mot min mamma för att istället sova där. Det var fortfarande varmt ute, klockan var närmare tre på natten och bara gick. Alla sov, jag träffade ingen, jag tänkte på hur roligt jag hade haft det på grillkvällen tillsammans med mina vänner, hur fin och bra denna dag hade vart. Jag var snart hemma hos mamma, det var igenom bommen längs denna gata och upp genom en skog. Bommen, gatan och skogen, jag gick och nynnade melodin från Dora utforskare, ni vet den här när hon repeterar vart hon ska gå tills hon är framme. Bommen, gatan och skogen. Bommen, gatan och…. En människa, en man kom från skogen och jag sa hej. Jag tänkte för mig själv var har han vart och vart skulle han, han verkade va i min ålder kanske lite äldre. Jag kände inte igen honom men han såg vänlig ut, inte påverkad av något och verkade helt lugn. Han sa hej och frågade vart jag skulle, jag sa att jag skulle hem och att jag hade vart på en fest med några vänner. Han frågade mig varför mina vänner lät mig gå hem själv en natt som denna man visste ju aldrig vilka som skulle vara ute. Jag svarade honom med att jag ofta går själv, jag känner mig aldrig rädd och att jag litar på folk. Han log mot mig och sträckte fram en cigg, jag sa till honom att jag inte rökte men han insisterade, jag tog emot den, han tände den och sen sa jag hejdå, tack men jag måste gå nu. Hans plan verkade inte vara att få mig därifrån snarare tvärt om. Han frågade om jag kunde stå kvar iallafall tills vi hade rökt upp och det kunde jag väl. Jag stod och drog i mina kläder, jag hade korta shorts och ett u-ringat linne och han tittade på mig som att jag vore en bakelse eller något som an bara ville ha. Jag satt snabbt på mig min tjocktröja som jag bar i ena handen, det var inte kallt ute, luften var fortfarande ljummen och jag frös inte men jag kände mig uttittad och det kändes bättre när jag klädde på mig. Han tittade på mig med en underlig blick och undrade varför jag satt på mig tröjan. Jag svarade med att jag frös men han trodde mig inte. Jag frös ju inte, jag svettades snarare men jag svettas hellre än att bli uttittad.  Han tog ett steg närmare, om jag räknade rätt så stod han ungefär 4 meter från mig när vi hade börjat att samtala med att han nu nästan stod bara en meter från mig. Jag frågade vad han höll på med och han svarade att han fick göra vad han ville. Jag kände ett obehag i hela kroppen och jag sa att jag skulle gå nu. Jag fimpade cigaretten och gick några steg men blev omfamnad. Han kramade mig så hårt att jag knappt fick någon luft. Han händer smekte min rygg och fortsatte ner mot min rumpa. Han tog så hårt på mig att jag förstod att det skulle bli blåmärken dagen efter. Jag kunde knappt andas och började att få panik, jag tänkte i panik på en utväg och då så stampade jag honom hårt på foten och började att springa mot mamma. Han sprang haltande efter och just då kände jag mig snabb, hela min kropp var full av adrenalin, jag bara sprang, han skrek efter mig. Jag såg mammas hus och jag kom fram, nej bilen var inte hemma, hon är inte hemma vad ska jag göra? Jag som bara skulle gå dit för att få sällskap under natten men jag hade inte tänkt på att hon också skulle vara borta denna natt. Två hus från mamma så stod det en tjej och pratade i telefonen, jag sprang fram till henne och sa med andan i halsen att jag behöver hjälp, jag kände ett grep på min rumpa och jag vände mig om snabbt, där stod han och små log mot oss. Jag tog tjejen i armen och sprang upp mot huset. Mannen sprang bakom oss och när vi stängde ytterdörren så var han så nära att om han verkligen hade kämpat så skulle han ha kommit in. Vi låste dörren och ropade på tjejens mamma, som sprang upp. Jag tänkte att vad gör folk uppe egentligen, klockan var närmare fyra men det var inget som jag skulle tänka på just nu jag skulle bara tänka på mannen som stod vid ytterdörren precis på andra sidan och bankade. Jag hade panik. Vad ville han mig, kände han igen mig, han han sett mig förut eller var jag bara hans för kvällen? Jag sprang upp på övervåningen och satt min op golvet vid köket, tjejen sprang efter och hennes mamma sprang snabbt och hämtade sin telefon för att ringa polisen. Jag kände att jag äntligen kunde slappna av lite. Jag kände mig äcklig, uttittad, bortgjord och bara äcklig. Vad ville han egentligen? Utanför ytterdörren så blev de tyst.  Plötsligt hörde vi ett ljud, det lät som om någon drog något mot gräsmatten och precis mot det fönster som var vid köket. Tjejen tittade ut och såg riktigt chockad ut. Hon berättade i panik att mannen hade tagit familjens studsmatta, dragit den runt huset och till de fönster som vi satt vid. Han sprang och gömde sig och jag krypta längre in i mitt hörn.Tjejens mamma försökte komma fram till polisen men de kändes som en evighet innan det svarade.  När jag satt där i mitt hörn så hörde vi igen hur studsmattan började röra på sig och hur någon som det lät kröp upp på den och till slut som vi ett huvud som kom upp till fönstret och borta och upp till fönstret och borta. Han hade alltså dragit fram studsmattan, ställt sig på den och hoppat upp för att kunna se oss i fönstret. Jag gömde mig mer. Denna kväll som började med en trevlig grillkväll slutade med en natt i panik —————————————————-ZZZZZZZZZZ———————————————————— Det som är innan ZZZ är verklighet, det som är emellan ZZZ är min dröm som kändes så verklig...