Godmorgon fredag

Hej å hå, kämpa på. Typ. Trodde inte jag skulle bli så här otålig? Med fyra dagar kvar till beräknad födsel känns det som minst det dubbla över tiden. Mitt hopp om en liten januari-bebis börjar tyna bort. Hon kommer när hon kommer, bebisar har ingen kalender i magen... inse det Mikaela! Haha. Men har aldrig upplevt denna längtan förut. Går liksom inte att beskriva.  Annars då. Jag fortsätter fördriva tiden. Hur bra man nu kan fördriva den under pandemin och när man har noll energi eller ork. Ändå går dagarna helt ok snabbt som tur är! Jag plöjer böcker, tar varma bad och ligger mest i horisontellt läge framför tv:n. Men som man längtar ännu mer efter att kunna göra sådant man tidigare kunnat och nästan tagit för givet: träffa vänner, ta en spontan fika, gå runt i butiker. Bara röra sig utanför hemmet obegränsat och träffa alla de man längtar efter.